Vetenskapsradions Miljöprogram i P1 och på webben


0: Härifrån sänder Klotet
Ver detalle
1: Antarktis
Ver detalle
2: Miljöministrar i klimatskola på Antarktis.
Ver detalle
3: Argentina
Ver detalle
4: Bekämpningsmedlet glyfosats hälsoeffekt granskas
Ver detalle
5: Arktis (norr om polcirkeln)
Ver detalle
6: Hur mycket kommer havsytan att stiga de närmaste 100 åren?
Ver detalle
7: Australien
Ver detalle
8: Extrema hagelstormar kort avbrott
Ver detalle
9: Bangladesh
Ver detalle
10: Dr Rita Colwell får Vattenpriset
Ver detalle
11: Belgien
Ver detalle
12: Torsdag är grönsaksdag i Gent
Ver detalle
13: Bolivia
Ver detalle
14: Brasilien
Ver detalle
15: Skövlingen ökar i Amazonas igen
Ver detalle
16: Burkina Faso
Ver detalle
17: Bessemergymnasiets elever installerar begagnade datorer i Burkina Faso
Ver detalle
18: Colombia
Ver detalle
19: Ekologiskt kaffe ger mer giftfri odling
Ver detalle
20: Cuba
Ver detalle
21: Danmark
Ver detalle
22: Köpenhamn bygger ett nät av supercykelbanor
Ver detalle
23: På besök i bränslecellsfabriken
Ver detalle
24: Middelfart kan lära Europa energieffektivisera
Ver detalle
25: Estland
Ver detalle
26: Kan oljeskiffer ersätta den sinande råoljan ?
Ver detalle
27: 50 000 personer städade upp Estland
Ver detalle
28: Etiopien
Ver detalle
29: Sjöar torkar ut i Etiopien
Ver detalle
30: Rika länder köper fattigas mark
Ver detalle
31: Filippinerna
Ver detalle
32: Smokey Mountain-ett svenskfinansierat föredöme
Ver detalle
33: Finland
Ver detalle
34: Nobelpristagare kräver:1000 miljarder $ till grön energi
Ver detalle
35: Frankrike
Ver detalle
36: Avfallet kärnkraftens mardröm
Ver detalle
37: Home vill engagera oss genom världens skönhet
Ver detalle
38: Ovanligt många virusspridande myggor i Europa 2010
Ver detalle
39: Strängt franskt strandskydd - modell för hela Europa?
Ver detalle
40: Ghana
Ver detalle
41: Platt-tv:n - en återvinnares mardröm
Ver detalle
42: Vart tar svenskt dataskrot vägen?
Ver detalle
43: Grönland
Ver detalle
44: Grönländsk värmebölja lockar nya fiskarter
Ver detalle
45: Varmare Grönland gillas av fisk från Europa - men räkfabrikören våndas
Ver detalle
46: Haiti
Ver detalle
47: Hur bygger man hållbart ur ruinerna?
Ver detalle
48: Träkolsanvändning hinder för miljövänligt Haiti
Ver detalle
49: Holland
Ver detalle
50: Cykla på solceller
Ver detalle
51: Krypkörande bilar och cykelpsykologi i Amsterdam
Ver detalle
52: Indien
Ver detalle
53: "Indien och Kina kan bli våra bästa klimatpartners"
Ver detalle
54: Spelet kring klimattoppmötet
Ver detalle
55: Smältande Himalaya drabbar Indus värst
Ver detalle
56: Israel
Ver detalle
57: Batteribyte för elbilar i Danmark och Israel
Ver detalle
58: Italien
Ver detalle
59: "Miljöproblemen beror på maffian"
Ver detalle
60: Avgaser dödar fler än trafiken
Ver detalle
61: Japan
Ver detalle
62: Militanta aktivister vill stoppa jakten på vikval
Ver detalle
63: Japans anti-kärnkraftsrörelse har vind i seglen
Ver detalle
64: Kambodja
Ver detalle
65: Rika länder köper fattigas mark
Ver detalle
66: Kanada
Ver detalle
67: Sopbråk under vinter OS
Ver detalle
68: Statoil fortsätter med oljesand i Kanada
Ver detalle
69: Kenya
Ver detalle
70: Regnen har kommit nu, men boskapen är ju redan död
Ver detalle
71: Svensk vattenrening testas i Kenya
Ver detalle
72: Kina
Ver detalle
73: Världens omättliga gummitörst
Ver detalle
74: På väg med Pekings enda elbusslinje
Ver detalle
75: Torkan i Kina - den värsta på 100 år
Ver detalle
76: Caofeidian - en svenskritad ekostad i Kina
Ver detalle
77: "Gemensamt klimatansvar, men på olika sätt"
Ver detalle
78: Kung Sol vill inte ha statligt stöd till solföretag
Ver detalle
79: Kongo-Kinhasa
Ver detalle
80: Fortsatt förbud mot elfenbenshandel
Ver detalle
81: Madagaskar
Ver detalle
82: Madagaskars regnskog skövlas efter vårens politiska oroligheter
Ver detalle
83: Rika länder köper fattigas mark
Ver detalle
84: Maldiverna
Ver detalle
85: "Maldivernas invånare måste tänka utanför boxen för att rädda sitt örike"
Ver detalle
86: Ett paradis av sopor
Ver detalle
87: Mexico
Ver detalle
88: Kan klimatförhandlingarna överleva ett nytt fiasko i Cancun?
Ver detalle
89: Nicaragua
Ver detalle
90: Mindre bekämpningsmedel av ekokaffe men det behövs mer forskning om andra miljöeffekter
Ver detalle
91: Bananas!
Ver detalle
92: Nigeria
Ver detalle
93: Norge
Ver detalle
94: En lampa i Skåne sätter på ett kraftverk i Nordnorge.
Ver detalle
95: Statoil i blåsväder. Kämpar med instabil plattform och polisanmäls för giftläckor
Ver detalle
96: RAdiodokumentär om Svalbard
Ver detalle
97: Katastrof i Norge för alkfåglarna
Ver detalle
98: Tankern som exploderade
Ver detalle
99: Norge kräver stopp för fiskdumpning i Skagerrak
Ver detalle
100: Ombord på det norska forskningsfartyget GO Sars
Ver detalle
101: Pakistan
Ver detalle
102: Sommaren 2010: vanligt oväder eller tecken på en global uppvärmning?
Ver detalle
103: Peru
Ver detalle
104: När Perus indianer protesterade
Ver detalle
105: Peru - förlorare när klimatet förändras
Ver detalle
106: Polen
Ver detalle
107: Polen hotas med miljonböter av EU för sopproblem
Ver detalle
108: Ryssland
Ver detalle
109: Sista striden om motorvägsbygget i Moskva har börjat
Ver detalle
110: Kritik mot Ikeas avverkning i ryska Karelen
Ver detalle
111: Invånarna i Jakutsk oroas över varmare klimat i permafrostens land
Ver detalle
112: Har Putin köpt ryska WWFs tystnad?
Ver detalle
113: Naturgasen ska förvandla Teriberka till paradis
Ver detalle
114: Ryska miljöbovar bort från svarta listan - Monchegorsk
Ver detalle
115: Ryska miljöbovar bort från svarta listan-Murmansk
Ver detalle
116: Saudiarabien
Ver detalle
117: Slut på billig olja
Ver detalle
118: Schweiz
Ver detalle
119: "IPCCs hjärta liknar mest ett underbemannat kontor"
Ver detalle
120: IPCC satsar nobelpengarna på forskning
Ver detalle
121: Spanien
Ver detalle
122: Spansk vindkraft slår nya rekord - gav mer än hälften av landets el
Ver detalle
123: Vem f-n vill äta maneter?
Ver detalle
124: På besök hos EU:s storfiskare i Vigo
Ver detalle
125: Storbritannien
Ver detalle
126: Britter testar teknik för att kyla jorden
Ver detalle
127: Stor potential för våg och tidvattenkraft
Ver detalle
128: Gröna städer över hela världen nätverkar för miljön.
Ver detalle
129: Klotet besöker det skandalomsusade East-Anglia universitetet.
Ver detalle
130: Sälar troligen dödade av båtpropellrar
Ver detalle
131: Sudan
Ver detalle
132: Rika länder köper fattigas mark
Ver detalle
133: Sverige
Ver detalle
134: Producera gärna mer el - men bara till dig själv
Ver detalle
135: Off grid: De som vill klippa kabeln till elnätet
Ver detalle
136: Kärnkraftsindustrin diskuterar förvaring av atomsopor i Sverige
Ver detalle
137: Kan mikroalger bli framtidens gröna guld?
Ver detalle
138: Stockholmarnas avföring göder Aitikgruvan
Ver detalle
139: Skiffergas - Sveriges nya fossilkälla?
Ver detalle
140: Uppvärmda fotbollsplaner är energislukare
Ver detalle
141: Utrotningshotad fisk till salu
Ver detalle
142: "Bättre lova mer grön teknik än mindre utsläpp"
Ver detalle
143: Granskning av miljögifter i Haparanda gav Miljöjournalistpriset 2011
Ver detalle
144: Sydafrika
Ver detalle
145: Klimatforskarna blir allt säkrare på sin sak
Ver detalle
146: "Dags att mäta koldioxidutsläpp som vi mäter pengar"
Ver detalle
147: Sydkorea
Ver detalle
148: Tanzania
Ver detalle
149: Snart är Kilimanjaros snö bortsmält
Ver detalle
150: Svensk nykolonialism eller Tanzanias räddare?
Ver detalle
151: Thailand
Ver detalle
152: Visst hopp om miljön trots att Bankok brinner
Ver detalle
153: Tjeckien
Ver detalle
154: Cancerframkallande ämnen i platteven
Ver detalle
155: Tyskland
Ver detalle
156: GMO-forskare flyr Tyskland
Ver detalle
157: Tysk "grön" cement halverar koldioxidutsläppen
Ver detalle
158: Tusentals tyska minikraftverk samarbetar som firrar i ett sillstim
Ver detalle
159: Vattenfall skrotar planerna på demonstrationsanläggning för CCS
Ver detalle
160: Ungern
Ver detalle
161: "Det var som en belägrad stad"
Ver detalle
162: Klotet i katastrofdrabbade Ungern
Ver detalle
163: Experter fruktar fler olyckor- "Det här är bara början"
Ver detalle
164: Uruguay
Ver detalle
165: Coto: 4 brunnar har torkat ut pga eukalyptusen
Ver detalle
166: USA
Ver detalle
167: Kalifornien kör sitt eget klimatrace utan kongressen
Ver detalle
168: Oljeutsläppet från Exxon Valdez påverkar människa och natur fortfarande - 20 år senare
Ver detalle
169: Boende hittar utsläpp som myndigheterna missar
Ver detalle
170: Utvinning av skiffergas ifrågasätts
Ver detalle
171: Statlig rea på bensin ger ökade klimatutsläpp
Ver detalle
172: Världen gav sex gånger mer subventioner till olja, kol och gas 2010 än till förnyelsebar energi
Ver detalle


Lugares de interés (POIs) del Mapa

0: Härifrån sänder Klotet

Vi sitter i Sveriges Radios lokaler på Bredgränd i Uppsala.
 
Läs mer om redaktionen.
Läs mer om Klotet.


Más sobre Härifrån sänder Klotet

2: Miljöministrar i klimatskola på Antarktis.

Miljöminister Andreas Carlgren är inbjuden av sin norska kollega på en research-resa till Antarktis. Med på resan finns 10 miljöministrar, klimatförhandlare och andra representanter från 15 olika länder, bla USA, Kina och Ryssland. Syftet med turen är att träffa forskare på plats och få deras bild av vad som håller på att hända på den väldiga kontinenten inför FNs stora klimatmöte i Köpenhamn i december.
 
Lyssna här.   Läs mer här.


Más sobre Miljöministrar i klimatskola på Antarktis.

4: Bekämpningsmedlet glyfosats hälsoeffekt granskas

De senaste åren har odlingar med genmodifierade grödor växt explosionsartat i USA och flera länder i Sydamerika. Med det har också användningen av glyfosat, ett bekämpningsmedel som sprutas på bland annat GMO-odlingar, rusat i höjden.

Glyfosat har hittills ansetts mindre giftigt för bland annat växt- och djurliv än alternativen, men det här ämnet håller just nu på att utvärderas i en mångårig process av USA:s och Kanadas myndigheter. Det finns vissa studier som pekar på att glyfosat kan vara giftigare än man tidigare trott och röster från miljörörelsen varnar för hälsorisker på grund av överanvändning.

 

Lyssna här.  Läs mer här.


Más sobre Bekämpningsmedlet glyfosats hälsoeffekt granskas

6: Hur mycket kommer havsytan att stiga de närmaste 100 åren?

Vissa forskare som James Hansen på NASA talar om upp mot fem meter, IPCCs fjärde rapport pekar mot 20-60 centimeter. Ligger sanningen däremellan? Faktum är att vi har ingen aning hävdar David Holland som är chef för Center for Atmosphere Ocean Science vid New York University och som varit på plats på Grönland och Antarktis för att mäta issmältningen.

 

Lyssna här.   Läs mer här.


Más sobre Hur mycket kommer havsytan att stiga de närmaste 100 åren?

8: Extrema hagelstormar kort avbrott

I Australien publicerades för ett par veckor sedan en statlig rapport som visar att hela landet blivit varmare och att det regnar allt mindre sedan 50 år tillbaka i landets torraste delar. Samtidigt drabbades Perth i den allra torraste, sydvästra delen av landet av den värsta stormen på sexton år med vindstyrkor på upp till 120 km/h och hagel stora som golfbollar.
 –Vädret har helt klart blivit mer extremt under den tid vi bott här, säger Johan Lidberg, boende i Perth sedan 12 år som fick rycka ut och rädda sitt hus undan vattenmassorna.

 

Lyssna här.     Läs mer här.


Más sobre Extrema hagelstormar kort avbrott

10: Dr Rita Colwell får Vattenpriset

Idag är det världsvattendagen och då delades Stockholm Water Prize  ut, ett pris på 150 000 amerikanska dollar. Det gick till den 76-åriga amerikanska professorn Rita Colwell vid universitetet i Maryland och Johns Hopkins universitetet. Hon får priset för sina banbrytande insatser när det gäller att förebygga kolera. En sjukdom som har ihjäl runt 120 000 människor per år och smittar någonstans mellan tre och fem miljoner människor. Klotet har pratat med pristagaren...

 

Lyssna här.   Läs mer här.


Más sobre Dr Rita Colwell får Vattenpriset

12: Torsdag är grönsaksdag i Gent

När staden Gent i Belgien arbetar på att bli klimatneutral är en viktig del i strategin att få invånarna att äta mindre kött. Här ovan en film från Youtube. Sveriges Radios brysselkorrespondent Stefan Winiger besökte personalresturangen i stadshuset i Gent en torsdag där slogan är torsdag - grönsaksdag.
 
Läs mer här.


Más sobre Torsdag är grönsaksdag i Gent

15: Skövlingen ökar i Amazonas igen

Det varit rätt positiva tongångar under senare år om Amazonas.  Förra sommaren kom en rapport från brittiska Chatham House (pdf) som visade att den illegala avverkningen i den brasilianska regnskogen hade minskat dramatiskt under det senaste årtiondet.  Men  i våras kom nya rapporter om att avskogningen i Amazonas ökar igen. En viktig förklaring till både upp- och nedgång handlar om prisförändringar för kött och sojabönor. När vi köper mer Brasiliansk biff, så ökar också avskogningen.

 

Lyssna här   Läs mer här.


Más sobre Skövlingen ökar i Amazonas igen

17: Bessemergymnasiets elever installerar begagnade datorer i Burkina Faso

Kommer du ihåg eleverna från Sandviken som samlade in kommunens gamla överblivna datorer för att ge dem ett andra liv i Burkina Faso? Vi skrev om projektet på Bessemersgymnasiets elprogram i november och lovade återkomma om de fick ihop pengarna till biljetten. Det fick de!

 

Läs mer här.


Más sobre Bessemergymnasiets elever installerar begagnade datorer i Burkina Faso

19: Ekologiskt kaffe ger mer giftfri odling

Att köpa ekologiskt märkt kaffe ger verkligen effekt på kaffefälten. Det visar en ny studie av drygt 230 kaffebönder i Colombia som kraftigt minskat sin användning av konstgödsel och växtgifter sen de blev ekocertifierade enligt den amerikanske forskaren Allen Blackman  på det oberoende forskningsinstitutet Resources for the Future.

 

Lyssna här.   Läs mer här


Más sobre Ekologiskt kaffe ger mer giftfri odling

22: Köpenhamn bygger ett nät av supercykelbanor

Sensorer ska ge cyklister grön våg Köpenhamn vill bygga supercykelbanor Köpenhamn är redan en av världens bästa cykelstäder. Drottning Louises bro på Norrebrogade korsas varje dag av omkring 35 000 personer och cykelköerna sträcker sig från ena brofästet till det andra under morgonrusningen. Nu håller staden som bäst på att fördubbla cykelbanorna på bron "Det blir rena bolulevarden" säger en cyklist vi träffar.

Maj-Britt Køppen Andersen, projektledare för supercykelprojektet berättar mer

 

Lyssna här   Läs mer här.


Más sobre Köpenhamn bygger ett nät av supercykelbanor

23: På besök i bränslecellsfabriken

– Jag hörde för ett tag sen att Vattenfall var tvungna att släppa förbi en massa vatten i sina magasin för att de inte kunde använda det på något sätt. Tänk om man kunde ta till vara den här elektriciteten som är nästan gratis och spara energin i form av koldioxidneutrala bränslen med hjälp av bränsleceller. Men den forskningen finns inte i Sverige i samma omfattning som i Danmark där det är större nätverk och samarbete mellan industri och universitet, säger Peter Blennow. Han är en av alla svenska bränslecellsforskare på Risölaboratoriet på Danmarks Tekniska universitet och pendlar från Skåne till Roskilde dagligen.

 

Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre På besök i bränslecellsfabriken

24: Middelfart kan lära Europa energieffektivisera

Danska Middelfart på Fyn har vunnit flera priser för sitt arbete med renovering och energieffektivisering. Ett arbete som tagit två år att implementera och som enligt planerna ska minska kommunens energianvändning med minst tjugo procent. Vinsterna från energibesparingen används samtidigt till att renovera eftersatta fastigheter.

-- It's a win-win situation

säger kommunens klimatchef, Morten Westergaard som tror att vi inom några år kommer att få se många liknande projekt inom EU.

 

Lyssna här.   Läs mer här


Más sobre Middelfart kan lära Europa energieffektivisera

26: Kan oljeskiffer ersätta den sinande råoljan ?

De kända reserverna av lättåtkomlig råolja blir allt mindre. Industrin ser sig nu om efter andra sätt att få fram fossil olja. För i takt med att oljepriserna stiger så blir det också lönsamt att ta fram olja från andra råvaror. I Estland har man gjort det här länge och byggt upp en unik industri som inte finns någon annanstans i världen. Det handlar om en bergart som kallas för oljeskiffer och som esterna både eldar direkt för att framställa el och värme, men också processar på ett särskilt sätt för att få fram olja. Men oljeskifferbrytningen ger stora miljökonsekvenser, inte minst landskapsmässiga då en hektar mark varje dag används för den storskaliga brytningen.

 

 Lyssna här      Läs mer här.


Más sobre Kan oljeskiffer ersätta den sinande råoljan ?

27: 50 000 personer städade upp Estland

När sopor och skräp i den estländska naturen blev ett allt större problem så fick några privatpersoner nog. De bildade ett nätverk med ambitionen att städa upp Estland på en enda dag och sju månader senare var 50 000 personer ute och plockade skräp. Nätverket kallar sig "Let´s do it Estonia!" och har spritt sig via en film på Youtube till 12 länder, bland andra Slovenien, Italien, Portugal och så långt bort som Brasilien och Indien.

Det här är historien om några personer i Estland som tröttnat på myndigheternas oförmåga att hålla rent i naturen.  
 
Lyssna här       Läs mer här.


Más sobre 50 000 personer städade upp Estland

29: Sjöar torkar ut i Etiopien

Etiopien är hårt drabbat av klimatförändringar, som utbredd torka och kraftiga regn. Till en del kan klimatförändringarna förklaras av den höjda havstemperaturen, men en stor del av problemen är också orsakade av människans påverkan på miljön. Lake Awasa i södra Etiopien är en av flera sjöar vars vattennivå har sjunikt, och som riskerar att försvinna.

 

Lyssna här.     Läs mer här.


Más sobre Sjöar torkar ut i Etiopien

30: Rika länder köper fattigas mark

Matkrisen och varningarna för effekter av ett varmare klimat sätter sina spår. Nu blir det allt vanligare att länder köper eller hyr jordbruksmark i andra länder för att trygga sin livsmedelsförsörjning i framtiden.

– Under det senaste året har vi blivit medvetna om den snabba utvecklingen att länder köper upp mark för att odla livsmedel till sin befolkning, säger Sue Branford på miljöorganisationen Grain.
 
Lyssna här        Läs mer här.


Más sobre Rika länder köper fattigas mark

32: Smokey Mountain-ett svenskfinansierat föredöme

I Filippinernas huvudstad Manila med 10 miljoner invånare produceras tusentals ton sopor dagligen och det mesta körs till någon av sex tippar där sopletarna bor. Här går barnen runt barfota bland kanyler och andas in giftig rök och tungmetallare under "återvinningen". Men det finns också hopp, där svenska biståndspengar gett en miljövänlig sopstation.

 

Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre Smokey Mountain-ett svenskfinansierat föredöme

34: Nobelpristagare kräver:1000 miljarder $ till grön energi

När Ordföranden för FN:s högnivåpanel anlände till Kungliga Vetenskapsakademin och Nobelsymposiet om hållbar utveckling så hade ordföranden professor Johan Rockström vid Stockholms Environment Institute klart ett memorandum om hur jorden ska räddas undan miljöförstöring. Kravet från nobelpristagarna var bland annat: 1000 miljarder dollar årligen till förnyelsebar energi och stopp för subventioner till fossilkraft. Finlands president Tarja Halonen ska nu tillsammans med de andra toppolitikerna ta fram ett underlag inför nästa års stora miljömöte i Rio de Janeiro.
 
Lyssna här.      Läs mer här.


Más sobre Nobelpristagare kräver:1000 miljarder $ till grön energi

36: Avfallet kärnkraftens mardröm

Idag släpps en intressant fransk dokumentär om kärnkraftsavfall på DVD - "Déchets, le cauchemar du nucléaire" eller "Avfallet - kärnkraftens mardröm". Filmen tävlade också för den fransk/tyska tv-kanalen ARTE i Prix Italia häroveckan där vi hade tillfälle att se den. Det är en ganska häpnadsväckande odyssé över hur västvärlen hanterat sitt kärnavfall alltsedan 1950-talet och fram till idag. Här beskrivs till exempel hur radioaktivt avfall från de stora upparbetningsanläggningarna i franska La Hague och brittiska Sellafield fortfarande sprids i havet och atmosfären och lagras oskyddat på land.
 
Lyssna här  Läs mer här  Titta här


Más sobre Avfallet kärnkraftens mardröm

37: Home vill engagera oss genom världens skönhet

Klotet fick en intervju med mannen bakom filmen Home, Yann Arthus-Bertrand, världsberömd för sina landskapsfotografier från hela världen. Här berättar han om sin dröm att göra en film som skulle visas gratis över hela världen.

- Jag ville göra en film för en stor publik som skulle ha fokus på världens skönhet, eftersom jag tycker att världen är ett konstverk. Genom de känslor som föds för denna skönhet ville jag få människor att reflektera. Vi befinner oss alla i en sorts kollektiv förnekelse. Filmen blev till för att hamra in det vi vet , men inte vill se.

Lyssna härLäs mer här.

 


Más sobre Home vill engagera oss genom världens skönhet

38: Ovanligt många virusspridande myggor i Europa 2010

Förra året var ett riktigt myggår på flera ställen i Europa. Särskilt expansionen av myggsorter som är mycket bra på att bära och föra vidare virus mellan människor, fick forskare och smittskyddsspecialister att skärpa uppmärksamheten. En av dem är den så kallade tigermyggan som fått sitt namn av sina randiga ben. Den lever gärna i städer där det finns mycket människor och kan med ett enkelt stick sprida virussjukdomar som Denguefeber och Chikungunya..

 

Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre Ovanligt många virusspridande myggor i Europa 2010

39: Strängt franskt strandskydd - modell för hela Europa?

Många av oss drömmer kanske om soliga medelhavsstränder dessa dagar. Spaniens soldränkta kuststräckor till exempel har förgyllt otaliga svenska turisters vintersemestrar. Men hur ser det egentligen ut på de där stränderna? Det är ju inte helt ovanligt att allt det vackra vid havet å strandpromenaden döljs av flerdubbla rader höga lägenhetskomplex - om man inte lyckats får rum med havsutsikt.

Även i Frankrike byggdes en del såna betongkomplex på 1960- och 1970 talet innan den stränga franska strandskyddslagen, en av de tuffaste i hela Europa, antogs. 

Hittills har franska staten köpt upp 12 procent av den franska kusträckan på 342 mil. Men många anser att det inte räcker. Enligt ett statligt projekt skulle så mycket som 1/3 av den franska kusten kunna skyddas inom 20 år.

 

Lyssna här   Läs mer här.


Más sobre Strängt franskt strandskydd - modell för hela Europa?

41: Platt-tv:n - en återvinnares mardröm

Klotet fortsätter titta på hur vår växande konsumtion av elprodukter påverkar omvärlden (sänds 16/6). Vi svenskar köper hundratusentals nya platt-tv-apparater varje år. Konsumtionen stannade visserligen upp något under första kvartalet 2010 visar ny statistik , men har troligen skjutit fart igen inför fotbolls-VM. Förra året slängde genomsnittssvensken 16 kilo elskrot. En hel del av det var platt-tvapparater, som fortfarande fungerar...

 

 Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre Platt-tv:n - en återvinnares mardröm

42: Vart tar svenskt dataskrot vägen?

Klotet har nu utfört sitt uppdrag från elever på Fridagymnasiet i Vänersborg om vad som händer när deras skoldatorer skrotas. Frågan gällde: Hur miljövänligt är det med en dator per elev när dessa sen ska bytas ut?
 
Lyssna här.   Läs mer här.


Más sobre Vart tar svenskt dataskrot vägen?

44: Grönländsk värmebölja lockar nya fiskarter

Havstemperaturen runt Grönlands kuster har stigit kraftigt under senare år. Det har fått ett flertal fiskar som är vanlig i norra Europas varmare kustvatten att dyka upp runt den stora ön i väster. Det visar en sammanställning som gjorts av forskare på Grönlands naturinstitut.

 

Lyssna här.     Läs mer här.


Más sobre Grönländsk värmebölja lockar nya fiskarter

45: Varmare Grönland gillas av fisk från Europa - men räkfabrikören våndas

Vattnen runt Grönland har blivit allt varmare de senaste åren och det påverkar livet i havet, och fisket som är Grönlands viktigaste exportnäring genomgår stora förändringar. Samtidigt dyker det upp nya fiskar i fångstredskapen, fiskar som annars är vanliga i Nordeuropas varmare kustvatten.

 

Lyssna här.    Läs mer här

 


Más sobre Varmare Grönland gillas av fisk från Europa - men räkfabrikören våndas

47: Hur bygger man hållbart ur ruinerna?

På söndag är det presidentval på Haiti samtidigt som koleraepidemin sprider sig över landet. Koleran har enligt de senaste officiella siffrorna skördat drygt 1400 dödsoffer och FN varnar nu för att hundratusentals människor kommer att smittas. Häromveckan svepte en cyklon in över den drabbade ön och fortfarande är minst en miljon människor hemlösa och bor i flyktingläger efter den stora jordbävningskatastrofen i januari i år där omkring en kvarts miljon människor dog när husen rasade samman.

Mängder av biståndsorganisationer och frivilligarbetare försöker nu hjälpa Haitierna att återuppbygga samhällen på ett mer hållbart sätt som ska kunna stå emot kommande naturkatastrofer. Frilansjournalisten Gunilla Kinn har besökt Port-au-Prince, där hon bland andra träffade den 39-åriga Aline Despeines, som blev hemlös efter jordbävningen och förlorade allt hon ägde.

 

Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre Hur bygger man hållbart ur ruinerna?

48: Träkolsanvändning hinder för miljövänligt Haiti

Ett av de riktigt stora miljöproblemen i Haiti är att man huggit ner nästan all naturlig skog för att använda till byggmaterial och träkol. Träkol är den allra vanligaste energikällan som används av hela 90% av befolkningen, framförallt vid matlagning. Därför är kolanvändningen en av de allra viktigaste sakerna att hitta ersättning för om man ska kunna bygga upp ett hållbart Haiti efter jordbävningskatastrofen. Det säger Thomas Palo, professor i zooekologi vid Mittuniversitetet och expert på miljövänliga hjälpinsatser. Själv förordar han försök med biogasproduktion på den hårt drabbade ön.

 

 

Lyssna här.   Läs mer här.


Más sobre Träkolsanvändning hinder för miljövänligt Haiti

50: Cykla på solceller

Holländska forskare håller på att utveckla en ny sorts väg som ska kunna finansiera sig själv - genom att man säljer elektricitet som produceras i solceller under vägytan. Nästa år ska man sätta upp en pilotanläggning i form av en cykelbana.

 

Lyssna här    Läs mer här.


Más sobre Cykla på solceller

51: Krypkörande bilar och cykelpsykologi i Amsterdam

Pascal van den Noort är Amsterdambo och chef för organisationen Velo Mondial som jobbar för hållbara transporter i världens städer, och särskilt då cykling. Han berättar att Amsterdamborna knappast fattar hur bra deras stad är för cyklister

-Amsterdambor är som fiskar i vatten. De inser inte att de simmar i vatten hela tiden.. Men stadsplanerarna kan berätta vad som behövs: ett detaljerat, välplanerat och sammanhängande cykelvägsnätverk.
 
Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre Krypkörande bilar och cykelpsykologi i Amsterdam

53: "Indien och Kina kan bli våra bästa klimatpartners"

Hans Rosling har blivit en svensk världskändis på nätet tack vare sin förmåga att presentera torr statistik om olika aspekter av hållbar utveckling med smittande entusiasm och effektiv pedagogik. 

Här kommer en ny favorit om Indiens och Kinas utveckling från mitten av 1800-talet fram till ett mycket exakt datum då Asien, enligt Rosling, slutligen kommer att ha hunnit ikapp och börjar gå om USA.
 
Läs mer här.


Más sobre "Indien och Kina kan bli våra bästa klimatpartners"

54: Spelet kring klimattoppmötet

Vad var det som hände egentligen på klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 när USA gjorde upp med Kina, Indien, Sydafrika och Brasilien bakom ryggen på EU om ett eget avtal. I en ny forskningsrapport som presenteras idag av Stockholm Enivironment Institute ges en helt annan bild än den som hittills framkommit.

 

Lyssna här.   Läs mer här.


Más sobre Spelet kring klimattoppmötet

55: Smältande Himalaya drabbar Indus värst

Himalayas glaciärer håller på att smälta som en effekt av klimatförändringen. Det hotar vatten- och livsmedelsförsörjningen för många miljoner människor. Men effekterna blir väldigt olika vid olika floder nedanför bergskedjan, visar en ny studie.

 

Lyssna här.   Läs mer här.


Más sobre Smältande Himalaya drabbar Indus värst

57: Batteribyte för elbilar i Danmark och Israel

Danmark och Israel blir de första länderna i världen med ett landsomfattande nät av batteribytesstationer för elbilar. Tanken är att det ska gå att ta elbilen även på en långtur framöver och bara behöva åka in var femtonde mil till en station och få ett nyladdat batteri på under fem minuter.

 

Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre Batteribyte för elbilar i Danmark och Israel

59: "Miljöproblemen beror på maffian"

Vi på Klotet åt lunch nyss här i Turin med Åke Malm, Italien korrespondent baserad i Rom under 5 decennier med ständiga rapporter i Sveriges Radio och TV och tidningar. Vi frågade förstås om hans syn på miljösituationen i Italien och han svarade då:
--  Miljöproblemen i Italien beror i stort sett på maffian.

 

Lyssna härLäs mer här.


Más sobre "Miljöproblemen beror på maffian"

60: Avgaser dödar fler än trafiken

Många epidemiologiska studier pekar på samma sak - fler dör av att andas in bilarnas avgaser, än att bli påkörda. Partiklarna i stadsluften orsakar hjärt-kärlsjukdom, obstruktiv lungsjukdom, astma och cancer. En av de värsta ställena i Europa när det gäller hälsovådliga luftpartiklar är Turin i Italien. Nivåerna i Turinluften är fyra gånger högre än i  Stockholm och har överskridit EUs gränsvärden 59 dagar hittills i år och EU-kommissionen kräver nu kraftfulla åtgärder. Vi på Klotet åkte dit för att supa in atmosfären;.) 

 

Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre Avgaser dödar fler än trafiken

62: Militanta aktivister vill stoppa jakten på vikval

Japanska fiskerimyndigheten vill även i år i vetenskapligt syfte fånga nästan tusen vikvalar i Antarktis. Men den USA baserade miljö- och djurrättsorganisationen Sea Shepherd vill rädda djuren i reservatet till varje pris.

 

Lyssna här   Läs mer här.


Más sobre Militanta aktivister vill stoppa jakten på vikval

63: Japans anti-kärnkraftsrörelse har vind i seglen

 "Drums of fury" - ilskans trummor dånar när anti-kärnkraftsdemonstranter marscherar genom Tokyos Shibuya-distrikt.
– Jag hatar kärnkraft, och nu är folk ännu argare, säger en av organisatörerna bakom demonstrationen, konstnären Misao Redwolf. Målet nu, efter Fukushima-haveriet, är att stoppa alla kärnkraftverk i Japan.
Misao Redwolf hade räknat med 3-400 deltagare i dagens marsch, i stället kom runt 1.000. Nu känner hon att kärnkraftsmotståndarna har vind i seglen.

 

Lyssna här.   Läs mer här.


Más sobre Japans anti-kärnkraftsrörelse har vind i seglen

65: Rika länder köper fattigas mark

Matkrisen och varningarna för effekter av ett varmare klimat sätter sina spår. Nu blir det allt vanligare att länder köper eller hyr jordbruksmark i andra länder för att trygga sin livsmedelsförsörjning i framtiden.

– Under det senaste året har vi blivit medvetna om den snabba utvecklingen att länder köper upp mark för att odla livsmedel till sin befolkning, säger Sue Branford på miljöorganisationen Grain.
 
Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre Rika länder köper fattigas mark

67: Sopbråk under vinter OS

Arrangörerna av vinter-OS i Vancouver har haft som målsättning att det ska bli de miljövänligaste olympiska spelen hittills, men bråk om sophanteringen har kastat en skugga över planerna. Kanadensarna slänger flera hundra kilo mer sopor per person och år än vi svenskar och det mesta hamnar på tippen. Men nu har de ursprungliga kanadensarna sagt ifrån, rapporterar anders Ask från OS-staden.

 

Lyssna här  Läs mer här.


Más sobre Sopbråk under vinter OS

68: Statoil fortsätter med oljesand i Kanada

kväll röstade Norges regering ned Greenpeace motion på Statoils bolagsstämma om att stoppa utvinningen av oljesand i Kanada. Norska staten äger 67 % av aktierna, så det räckte inte att Folksam, SPP, KPA, 7:e AP-fonden med flera lovat att rösta för stoppade oljesandsplaner.
–Folk behöver olja och det är bäst om ett miljövänligt oljebolag som Statoil utvinner den, säger Robert Skinner som är vicechef för Statoilhydro Canada ltd .
–Oljesand är det dyraste och mest energikrävande av alla fossila bränslen att utvinna och ger störst koldioxidutsläpp. Mellan 5 och 15 gånger högre klimatutsläpp än vanlig olja, kontrar Andrew Nikiforuk som är ekonomijournalist i Calgary och skrivit boken "Tar Sands: Dirty Oil and the Future of a Continent".

Läs mer här.


Más sobre Statoil fortsätter med oljesand i Kanada

70: Regnen har kommit nu, men boskapen är ju redan död

Torkan som drabbat Afrikas horn är den värsta på 60 år. Miljoner människor är fortfarande i akut behov av mathjälp i Somalia, Etiopien, Kenya, Eritrea och Djibouti. De få regndroppar som hittills fallit räcker inte på långa vägar. Torkan har dödat miljoner djur och eftersom boskapshjordarna är den största tillgången för många familjer i de drabbade områdena, har de nu förlorat stora delar av det de lever av.
 
Lyssna här   Läs mer här.

 


Más sobre Regnen har kommit nu, men boskapen är ju redan död

71: Svensk vattenrening testas i Kenya

För ett år sedan vann den svenska uppfinnaren och konstnären Petra Wadström Skapapriset och 400 000 kronor för sin bärbara vattenrenare Solvatten som framförallt är tänkt att användas i u-länder.

Nu har Solvatten testats i Nepal och Kenya med stöd av Vinnova. Petra Wadström kom nyss till baka från en resa till Bungoma distric i västra Kenya där Solvatten används av ett fyrtiotal familjer. Och resultaten hittills har enligt tillverkarna själva varit över för väntan.

 

Lyssna här   Läs mer här


Más sobre Svensk vattenrening testas i Kenya

73: Världens omättliga gummitörst

Kina är världens största bildäckstillverkare, och i Yunnan i sydvästra delen av landet växer mil efter mil med enorma gummiträdsplantager. Sen 2003 har hälften av regnskogen försvunnit.  Den  räknas som en av världens hotspots när det gäller biologisk mångfald, med hälften av Kinas djur och växtarter som tigrar, röda pandor och asiatiska elefanter till exempel. Frilansreportern Staffan Forssell har varit på plats för att se hur gummitörsten påverkat miljön i Yunnan.

 

Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre Världens omättliga gummitörst

74: På väg med Pekings enda elbusslinje

Kina har både världens största utsläpp av koldioxid och världens snabbaste tillväxt inom alternativ energiproduktion. Batterier till eldrivna fordon spås vara en framtidsbransch för kinesiska företag, och det finns förhoppningar om att den kinesiska massindustrin ska sänka kostnaderna på förnyelsebar energi. Men att komma bort från kolkraften kommer att ta mycket lång tid för Kina, trots alla grönskimrande satsningar.

Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg tog Pekings enda elbusslinje genom stan.

 

Lyssna här.   Läs mer här


Más sobre På väg med Pekings enda elbusslinje

75: Torkan i Kina - den värsta på 100 år

ust nu i sydvästra Kina råder det extrem torka som påverkar över 60 miljoner människor. Skördarna torkar bort och dricksvattnet måste ransoneras. Är detta bara en försmak av vad som väntar när Himalayas glaciärer nu smälter bort så sakteliga? Vad händer om Gula floden, Yangtze eller Mekong sinar? Följ med frilansreportern Staffan Forssell till Yunnan där vattnet i Yangtzefloden sjunkit med tre meter.
 
Lyssna här.     Läs mer här.


Más sobre Torkan i Kina - den värsta på 100 år

76: Caofeidian - en svenskritad ekostad i Kina

Svenska ingenjörsföretaget Sweco har ritat en modell över en ekostad intill Tangshan 20 mil sydost om Peking, men det finns nedslående exempel på att kinesiska miljöstäder aldrig kommit längre än till modellstadiet. Sveriges Radios Kinakorrepondent Hanna Sahlberg har besökt Caofeidian.

Lyssna här.     Läs mer här


Más sobre Caofeidian - en svenskritad ekostad i Kina

77: "Gemensamt klimatansvar, men på olika sätt"

-- Den stora nackdelen med att bo i Peking överhuvudtaget är att det väldigt, väldigt dålig luft. Det river i halsen och man känner sig hängig, ungefär som när vintermörkret lägger sig över Sverige. Det berättar Hanna Sahlberg i ett samtal om Kinas klimatpolitik.

Kanske kan det stora opinionstrycket som finns för renare lokalmiljö också få positiva återverkningar på klimatet, tror Hanna "eftersom det finns en koppling mellan lokala luftutsläpp som genererar smogg och gör så att folk får cancer i Peking, och utsläppen av växthusgaser"

Lyssna här  Läs mer här


Más sobre "Gemensamt klimatansvar, men på olika sätt"

78: Kung Sol vill inte ha statligt stöd till solföretag

I måndags delades Right Livelihoodpriset ut, det som ofta kallas det alternativa nobelpriset. Årets pris gick till människorättsaktivisten Jacqueline Moudeina från Tchad, den internationella organisationen Grain som arbetar mot landgrabbing, den amerikanska barnmorskan Ina May Gaskin med kvinnocentrerade förlossningsmetoder och slutligen ett hederspris till den kinesiske solcellsentreprenören Huang Ming "för hans enastående framgång med att utveckla och massproducera spjutspetsteknologi för att ta till vara solenergi".

Lyssna här   Läs mer här


Más sobre Kung Sol vill inte ha statligt stöd till solföretag

80: Fortsatt förbud mot elfenbenshandel

Miljö och naturvårdsintressena världen runt applåderar beslutet att inte göra det lättare för Tanzania och Zambia att sälja elfenben från elefanter. På det pågående FN mötet i Qatar om handel med utrotningshotade djur beslutade deltagarna att den afrikanska elefanten fortfarande ska betraktas som utrotningshotad.

 

Lyssna här    Läs mer här.


Más sobre Fortsatt förbud mot elfenbenshandel

82: Madagaskars regnskog skövlas efter vårens politiska oroligheter

Vem skyddar naturen när samhället faller ihop? I länder som Rwanda och Kongo slaktades de utrotningshotade bergsgorillorna när parkvakterna flydde undan inbördeskriget. Senaste exemplet kommer från Madagskar där vårens statskupp öppnat fältet för ligor som hugger ned värdefull regnskog i nationalparker och tjuvjägare som tillfångatar lemurer. Frilansreportern Magnus Bellander har besökt Madagaskar, ön med tusentals arter som inte finns någon annanstans på jorden.

 

Läs mer här  Lyssna här


Más sobre Madagaskars regnskog skövlas efter vårens politiska oroligheter

83: Rika länder köper fattigas mark

Matkrisen och varningarna för effekter av ett varmare klimat sätter sina spår. Nu blir det allt vanligare att länder köper eller hyr jordbruksmark i andra länder för att trygga sin livsmedelsförsörjning i framtiden.
 
LÄs mer här

– Under det senaste året har vi blivit medvetna om den snabba utvecklingen att länder köper upp mark för att odla livsmedel till sin befolkning, säger Sue Branford på miljöorganisationen Grain.
 
Läs mer här


Más sobre Rika länder köper fattigas mark

85: "Maldivernas invånare måste tänka utanför boxen för att rädda sitt örike"

Idag mottar Maldivernas president Mohamed Nasheed det sjätte Anna Lindh-priset "för Maldivernas stora ansträngningar att sätta människor och deras mänskliga rättigheter i centrum i debatten kring klimatförändringarna"

I morse kunde ni höra Mohamed Nasheed intervjuas av P1 morgons reporter Nils Eriksson. Han berättade då bland annat om hur klimatet förändrats i öriket. "Vinden blåser inte som den ska, monsunregnen är för starka, den tuffa årstiden är för tuff och den milda för mild. Balansen går förlorad."

 

Lyssna här.   Läs mer här.


Más sobre "Maldivernas invånare måste tänka utanför boxen för att rädda sitt örike"

86: Ett paradis av sopor

Världens största ö skapad helt av sopor heter Thilafushi och är den tropiska ögruppen Maldivernas senaste tillskott. Den är 50 hektar stor, växer med en kvadratmeter om dan och började byggas 1992 för att lösa huvudstaden Malés sopproblem.

 

Läs mer här


Más sobre Ett paradis av sopor

88: Kan klimatförhandlingarna överleva ett nytt fiasko i Cancun?

Det märks en tydlig spänning mellan i-länder, pressade av egna ekonomiska problem, som förväntas betala till länder i tredje världen och de senare som ser klimatfrågan som en fråga om överlevnad.

Vi har hört röster från översvämningarnas Pakistan, och jag talade med en kvinna från Kirgisistan som vill att de smältande glaciärerna i bergen ska diskuteras mer. Andra ser skogsskövlingen som den stora frågan. Ja listan kan bli hur lång som helst.

 

Lyssna här    Läs mer här


Más sobre Kan klimatförhandlingarna överleva ett nytt fiasko i Cancun?

90: Mindre bekämpningsmedel av ekokaffe men det behövs mer forskning om andra miljöeffekter

Igår kunde vi rapportera i vetenskapsradions nyheter att en ekomärkning på kaffe verkar driva på att fler kaffeodlare i Colombia börjat odla utan kemikalier och konstgödsel. Idag har den etiska märkningen fairtrade tänkt samla mer än 500 000 personer till världens största Fair trade fika runt Sverige och imorgon startar ett vetenskapligt möte i Stockholm om effekterna av miljömärkningar.
Mark Sanctuary på Miljöinstitutet IVL och Entwined berättar om forskningen kring kaffemärkningens effekter

– Kaffe är en väldigt viktig vara när det gäller miljö och sociala aspekter. Den odlas i tropiska områden som är biologiska hotspots och där odlingen påverkar artrikedomen. Dessutom kan kaffeodling ge erosion eftersom det ofta odlas på branta bergssidor och så påverkas också vattenresurserna i området kraftigt
 
Lyssna här   Läs mer här


Más sobre Mindre bekämpningsmedel av ekokaffe men det behövs mer forskning om andra miljöeffekter

91: Bananas!

Nu har jag äntligen varit och sett den omdiskuterade filmen "Bananas!*" . Det var en intressant inblick i svårigheterna i att få multinationella företagsjättar att ta ansvar för sina arbetare i tredje världen. I rättssalen satt nicaraguanska arbetare öga mot öga med en av de högsta cheferna på mäktiga fruktbolaget Dole. Mellan dem två skärpta advokater och en jury som skulle avgöra om arbetarna hade rätt till skadestånd eller ej.
 
Läs mer härKolla här


Más sobre Bananas!

94: En lampa i Skåne sätter på ett kraftverk i Nordnorge.

lnätet i hela Norden är ihopkopplat så om det börjar blåsa på vindkraftverken på Gotland så påverkar det även nätet i resten av Sverige, och Norge och Finland och delar av Danmark. Och det måste hela tiden vara exakt balans mellan hur mycket som matas in på hela det här jättenätet och hur mycket folk gör av med, så att frekvensen är 50 hertz. Så snart konsumtionen blir högre än produktionen så börjar alla kraftgeneratorer snurra lite långsammare och det går signaler om att släppa på mer el.
 
Lyssna här     Läs mer här.


Más sobre En lampa i Skåne sätter på ett kraftverk i Nordnorge.

95: Statoil i blåsväder. Kämpar med instabil plattform och polisanmäls för giftläckor

Norska Statoil har problem vid en av sina plattformar i Nordsjön, Gullfaks C . I slutet av förra veckan tvingades Statoil evakuera 89 personer från plattformen och stoppa all drift sedan gas börjat läcka upp till plattformen från havsbottnen. Statoil arbetar för närvarande med att stabilisera trycket och har också börjat ta fram en betongpropp för att täta läckan. Företaget meddelar att situationen nu är under kontroll. Men Fredric Hauge, ordförande på Norska miljöorganisationen Bellona tror att det hela är mycket mer riskabelt än Statoil vill erkänna..

 

Lyssna här.    Läs mer här


Más sobre Statoil i blåsväder. Kämpar med instabil plattform och polisanmäls för giftläckor

96: RAdiodokumentär om Svalbard

78 grader nord, i närheten av den smältande Nordpolen, ligger Longyearbyen. Enligt forskare på det Norska Polarinstitutet är Svalbard en av de platser på jorden där de globala klimatförändringarna redan har skett. Det är också där som nya förändringar kommer att märkas först och tydligast. Så hur förhåller man sig till klimatförändringarna om man lever mitt i dem? Det är frågan som den prisade dokumentärmakaren Martin Johnson ställer i dokumentären " Everyday-doomsday" och får kanske inte alltid de svar man som lyssnare förväntar sig.

Lyssna här     Läs mer här


Más sobre RAdiodokumentär om Svalbard

97: Katastrof i Norge för alkfåglarna

– Det har kommit nya siffror i höst från Norge som visar att läget för vissa Nordsjöfåglar är ännu värre än vad som syns i Nordiska Ministerådets utredning. Nästa alla fåglar som häckar i stora kolonier (alkfåglar), som lunnefågel, sillgrissla, tordmule, tobisgrissla, spetsbergsgrissla och tretåig mås har minskat katastrofalt längs norska kusten. Sillgrisslepopulationen har gått ned med över 80 procent och övriga runt 50 procent, säger Ulf Gärdenfors som är vetenskaplig chef på Svenska artdatabanken.

 

Lyssna här.   Läs mer här


Más sobre Katastrof i Norge för alkfåglarna

98: Tankern som exploderade

Norsk TV tävlar här på Prix Italia med dokumentären Mitt skip er lastet med...  som handlar om hur det norska företaget Vest Tank utan tillstånd renade extremt svavelförorenad fulolja åt det multinationella oljebolaget Trafigura i norska orten Sløvåg.
Efter sex skeppslaster gick allt snett och en tank med den lagrade giftblandningen av svavel, kaustiksoda och bensin exploderade och ortsborna började genast må mycket illa. Norska myndigheter som tull, lots och miljömyndigheter hade ingen koll på vad dessa eller andra fartyg fraktar. Man litar på vad som står på pappren och tar inga prover.

 

Läs mer här    Kolla här


Más sobre Tankern som exploderade

99: Norge kräver stopp för fiskdumpning i Skagerrak

Norge vill stoppa EU-fiskare att slänga oönskad fisk över bord när man fiskar i norskt vatten. Landbygdsministrarna i Sverige, Norge och Danmark har redan tecknat ett avtal om fiskdumpningsförbud i Skagerrak och nu pågår intensiva förhandlingar för att få med EU på tåget, eftersom det krävs att avtalet omvandlas till EU-lag för att det ska bli bindande. Om inte EU går med på detta kan Norge stänga sin fiskezon i Skagerrak i augusti 2012. För svensk del handlar det om 20 procent av räkfisket som försvinner isåfall.


Lyssna här   Läs mer här


Más sobre Norge kräver stopp för fiskdumpning i Skagerrak

100: Ombord på det norska forskningsfartyget GO Sars

Ett av de länder som bedriver kommersiellt djuphavsfiske är Norge. Till exempel så fångas djuphavsarten långa, som senare hamnar på de svenska julborden i form av lutfisk. Eftersom Norge bedriver djuphavsfiske så är det också ett av de länder som forskar på djuphavsarter. Till sin hjälp har norrmännen forskningsfartyget GO sars , en 77 meter lång båt med grått skrov och vit överbyggnad. När Klotet kommer på besök ligger hon vid kaj i Bergen. GO Sars är ett av världens allra modernaste forskningsfartyg enligt biologen och akustikteknik-experten Olav Rune Godö.

Lyssna här  Läs mer här


Más sobre Ombord på det norska forskningsfartyget GO Sars

102: Sommaren 2010: vanligt oväder eller tecken på en global uppvärmning?

Översvämningar och jordskred i Pakistan, Kina och Nordkorea, värmebölja och skogsbränder i Ryssland och en ovanligt het sommar här hemma i Sverige. Det är nog många som undrar - beror det här extrema vädret på människans klimatpåverkan? Har vi själva medverkat till dessa oväder och värmeböljor?

 

Lyssna här.    Läs mer här


Más sobre Sommaren 2010: vanligt oväder eller tecken på en global uppvärmning?

104: När Perus indianer protesterade

För några år sedan undertecknade Peru ett bilateralt frihandelsavtal med USA. Med detta ökade den peruanska regeringen dramatiskt möjligheterna för utländska företag att exploatera regnskogens rikedomar. Men ursprungsbefolkningen har dåliga erfarenheter av gruvdrift, olje- och gasutvinning. Så under två månader i våras blockerade flera tusen människor vägar och pipelines i protest. När protesten avbröts den 5 juni 2009, dödades 34 människor och fler än 200 skadades i sammandrabbningarna. Claes Andreasson har besökt Amazonas för att se vad som hänt sen dess. Den 13 januari hör du resultatet i radio.
 
Lyssna här   Läs mer här


Más sobre När Perus indianer protesterade

105: Peru - förlorare när klimatet förändras

Om några dagar samlas 192 länder till FNs stora klimatmöte i Köpenhamn för att försöka komma fram till en ny överenskommelse med bindande begränsningar av utsläppen av växthusgaser. 
Under tiden blir tecknen på klimatförändringen alltmer tydliga. Bland de länder som betraktas som allra mest utsatta är Peru, där bristen på vatten redan är ett problem. Hör Claes Andreassons radioreportage i Klotet eller se hans
 
Lyssna här    Och här    Kolla här  
 
Läs mer här


Más sobre Peru - förlorare när klimatet förändras

107: Polen hotas med miljonböter av EU för sopproblem

Sopbergen i Polen växer varje dag och EU stampar irriterat med foten. När landet gick med i unionen 2004 lovade man att andelen avfall som läggs på soptipp skulle dras ner ordentligt till 2010. Men framstegen i Polen går trögt och nu hotar böter  från EU. Frilansjournalisten Fanny Härgestam har undersökt varför Polen inte uppfyllt sina soplöften.

 

Lyssna här    Läs mer här


Más sobre Polen hotas med miljonböter av EU för sopproblem

109: Sista striden om motorvägsbygget i Moskva har börjat

I Moskva hårdnar nu striden om den täta ekskogen norr om staden. I höstas berättade vi här i Klotet om hur Rysslands president tillfälligt stoppat det motorvägsbygge som hotar skogen. Men på senare tid har miljöaktivisterna i Moskvaförorten Chimki arbetat i motvind efter att en expertkommission slagit fast att motorvägen ändå borde dras genom skogen. Frågan har blivit en symbol för hela den ryska miljörörelsen och dess möjligheter att ta strid med politiker och tjänstemän.

 

Lyssna här.     Läs mer här


Más sobre Sista striden om motorvägsbygget i Moskva har börjat

110: Kritik mot Ikeas avverkning i ryska Karelen

IKEAs skogsföretag Swedwood har fällt flera hundra år gamla träd i ryska Karelen, hävdar flera miljöorganisationer. Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson är mycket kritisk till att Ikea använder virke i sin möbeltillverkning från de ryska urskogarna.

 

Lyssna här.     Läs mer här


Más sobre Kritik mot Ikeas avverkning i ryska Karelen

111: Invånarna i Jakutsk oroas över varmare klimat i permafrostens land

Världens till ytan största land Ryssland består till 60 % av permafrost, dvs mark där tjälen aldrig går ur jorden. Det är i de nordliga områdena i framför allt Sibirien där permafrosten är som mest utbredd. Men när klimatet nu blir varmare oroar sig många i norra Ryssland för hur deras miljö och infrastruktur påverkas på lång sikt. Klotet har besökt staden Jakutsk som ligger i den största och kallaste ryska delrepubliken i östra Sibirien och där husen börjat luta i takt med att den varmare perioden på sommaren blivit allt längre.
 
Lyssna här    Läs mer här


Más sobre Invånarna i Jakutsk oroas över varmare klimat i permafrostens land

112: Har Putin köpt ryska WWFs tystnad?

Vinter-OS år 2014 hålls i Ryska  Sotji  vid Svarta havskusten. Det var en stor seger för dåvarande presidenten Vladimir Putin när beskedet kom för nästan två år sedan. I kampanjen betonades att allt skulle ske med hänsyn till det känsliga naturreservatet i området, som delvis är klassat som världsarv. Putin påstod också att man samarbetade med miljöorganisationer lokalt för att skydda naturen. Det är något som ryska miljöaktivister inte håller med om. De driver nu kampanj för att stoppa OS, som de hävdar hotar oskattbar flora och fauna i södra Ryssland.
 
Lyssna här     Läs mer här


Más sobre Har Putin köpt ryska WWFs tystnad?

113: Naturgasen ska förvandla Teriberka till paradis

Ett av världens största gasfält, Shtokmanfältet, ligger i Barents hav långt uppe i norr, 65 mil norr om kusten till Kolahalvön, på Rysslands nordvästra kust.

Gasbolaget Shtokman , som ägs av ryska Gazprom, franska Total och norska Statoil, väntas fatta ett slutgiltigt beslut i december eller januari om att investera hundratals miljarder svenska kronor i gasfältet. Gasen ska tas upp ur havet och föras till den lilla ryska fiskebyn Teriberka, där en gasfabrik ska byggas. Nu hoppas invånarna i den fattiga och ödsligt liggande byn att gasen ska förvandla Teriberka till ett paradis.


Lyssna här    Läs mer här


Más sobre Naturgasen ska förvandla Teriberka till paradis

114: Ryska miljöbovar bort från svarta listan - Monchegorsk

För första gången så har tre så kallade "Hot Spots", det vill säga områden med kraftig miljöförstöring, strukits från listan med totalt 42 "Hot Spots" i nordvästra Ryssland. Till exempel så har ett avfallsområde med kvicksilverhaltiga ämnen i Murmansk sanerats. Det konstaterades när Sverige i november lämnade över ordförandeskapet för Barentsrådet till Finland. Men 39 mycket förorenade platser finns fortfarande kvar på listan, samtliga i ryska Barents.
Klotet har besökt två av dem uppe på Kolahalvön; Monchegorsk och Murmansk.

Lyssna här     Läs mer här


Más sobre Ryska miljöbovar bort från svarta listan - Monchegorsk

115: Ryska miljöbovar bort från svarta listan-Murmansk

För första gången så har tre så kallade "Hot Spots", det vill säga områden med kraftig miljöförstöring, strukits från listan med totalt 42 "Hot Spots" i nordvästra Ryssland. Till exempel så har ett avfallsområde med kvicksilverhaltiga ämnen i Murmansk sanerats. Det konstaterades när Sverige i november lämnade över ordförandeskapet för Barentsrådet till Finland. Men 39 mycket förorenade platser finns fortfarande kvar på listan, samtliga i ryska Barents.

Klotet har besökt två av dem uppe på Kolahalvön; Monchegorsk och Murmansk.


Lyssna här    Läs mer här 


Más sobre Ryska miljöbovar bort från svarta listan-Murmansk

117: Slut på billig olja

Oljetoppen är redan nådd. Peak oil inträffade för 4 år sen erkänner det internationella energiorganet IEA. Mer råolja än världen pumpade upp år 2006 kommer vi aldrig få fram igen. Världens oljetörst ska framöver stillas med stora mängder fulolja från oljesand. Det leder till ännu högre koldioxidutsläpp och en global uppvärmning på 3,5 grader. Samtidigt varnar chefsekonomen Fatih Birol på IEA att de snabbt stigande oljepriserna nu hotar världsekonomins återhämtning.

 

Lyssna här       Läs mer här.


Más sobre Slut på billig olja

119: "IPCCs hjärta liknar mest ett underbemannat kontor"

Ett stenkast från Genevesjön ligger en modern byggnad,  med grönblå glasfasad, nio våningar hög. Här är alltså huvudkontoret för den världsomspännande klimatpanelen...
Receptionen har säkerhetsvakt och tre övervakningsskärmar. Jag får skriva in mig och lämna ifrån mig passet.

Jag tas emot av Brenda Abrar.
Hennes jobb är egentligen att handlägga ett stipendieprogram som IPCC startat med sina Nobelprispengar som grundplåt.  Jag skulle ha träffat klimatpanelens sekreterare -högsta tjänstemannen, som fungerar som något mitt emellan en kanslichef och en generalsekreterare -men hon ställde in intervjun, hon hann inte med mig i dessa bråda dagar.
 
Lyssna här    Läs mer här.


Más sobre "IPCCs hjärta liknar mest ett underbemannat kontor"

120: IPCC satsar nobelpengarna på forskning

FNs klimatpanel IPCC har fått kritik för flera fall av felaktiga uppgifter i sin senaste rapport, från 2007. En förklaring till felen kan vara brist på kompetens och vetenskapliga studier i de delar av världen som väntas bli hårdast drabbade av klimatförändringarna. Men IPCC drar nu igång ett stipendieprogram till unga forskare från just sådana länder och där grundplåten är pengarna från 2007 år fredspris .

 

Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre IPCC satsar nobelpengarna på forskning

122: Spansk vindkraft slår nya rekord - gav mer än hälften av landets el

Spanien tillhör de länder i Europa som sedan slutet av nittiotalet satsar stort på vindkraft. I går natt mellan kl 03.20 och 08.40 slogs ett nytt rekord när kraftverken för första gången producerade mer än hälften av landets elektricitet, det skriver El País idag. Den direkta anledningen var ett oväder i helgen med starka stormvindar som drev på turbinerna.

- Det är en milstolpe som vi är stolta över. Inget annat land av samma storlek har kommit upp i en så hög andel förnyelsebar el hittills, kommenterade Luis Atienza, chef för spanska Red Eléctrica igår.

 

Läs mer här.


Más sobre Spansk vindkraft slår nya rekord - gav mer än hälften av landets el

123: Vem f-n vill äta maneter?

Igår röstade Japan och 71 andra länder emot förslaget att stoppa handeln med Blåfenad tonfisk under CITES-konventionens partsmöte i Qatar. EU och USA och många marinbiologer anser att den blåfenade tonfisken är starkt utrotningshotad och omedelbart måste skyddas, men Japans sug för lyxsushi blev tydligen för stort. Antagligen spelar det också in att en enda tonfisk kan ge över 1 miljon kronor (rekordet 181 000 USD) på en fiskauktion.
– På 80-talet sågs den sista blåfenade tonfisken i Kattegatt. Sen försvann torsken. Nu fiskar vi havskräftor. Vi arbetar oss nedåt i ekosystemet, men vem f-n vill äta maneter, undrar Jan Isaksson, ansvarig för havsfrågor på Greenpeace.

 

Läs mer här


Más sobre Vem f-n vill äta maneter?

124: På besök hos EU:s storfiskare i Vigo

Djuphavsfisket är hårt ifrågasatt för dess effekter på miljön. Fartyg går med trålar och river upp koraller och förstör havsbotten och numera finns FN-konventioner för att stoppa avarterna av djuphavsfisket. Ändå ger EU stora bidrag till denna näring. Spanien hör till ett av de stora mottagarländerna. Även på plats är djuphavsfisket omtvistat, berättar Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Alice Petrén, som åkte till Vigo i Galicien i nordvästra Spanien.

 

Lyssna här   Läs mer här


Más sobre På besök hos EU:s storfiskare i Vigo

126: Britter testar teknik för att kyla jorden

Nästa månad kommer brittiska forskare pröva en teknik som skulle kunna användas för att kyla av den globala uppvärmningen framöver. Detta blir ett av de första försöken i världen med geoingenjörskonst, men kommer inte påverka klimatet utan är bara ett test.

 

Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre Britter testar teknik för att kyla jorden

127: Stor potential för våg och tidvattenkraft

Potentialen för våg och tidvattenkraft i världen är enorm. Vissa experter inom branchen säger att vågkraften i framtiden kommer bli lika stor som vattenkraften är idag, kanske större. Men tekniken är tämligen ny och fortfarande finns många problem kvar att lösa. Tillexempel så vet man inte så mycket om hur olika kraftverk som rör sig under ytan påverkar djurlivet.

 

Lyssna här.   Läs mer här


Más sobre Stor potential för våg och tidvattenkraft

128: Gröna städer över hela världen nätverkar för miljön.

Världens städer får en allt viktigare roll i miljö- och klimatarbetet. Städer över hela världen samarbetar i olika organisationer och nätverk för att lära av och inspirera varandra i arbetet för en hållbar stadsmiljö. Förra veckan hölls den första European Green Capital konferensen i Stockholm med deltagare från 25 länder och 83 europeiska och amerikanska städer.

- Världens framtid beror på om våra städer blir hållbara eller inte. De flesta av jordens invånare bor i städer och det är städerna som gör störst skada på miljön, så vad ska vi dra för slutsats ?

säger David Saunders, en av deltagarna på konferensen.
 
Lyssna här    Läs mer här


Más sobre Gröna städer över hela världen nätverkar för miljön.

129: Klotet besöker det skandalomsusade East-Anglia universitetet.

- So, the infamous building is on your left hand side...

Taxichaffören som kör mig till East Anglia universitetet i Norwich pekar genast ut vad han kallar "den ökända byggnaden" när vi kommer in på campusområdet.
Skandalerna kring universitets klimatforskningsenhet är välkända i stan. Innehållet i de tusentals mejl från och till forskare vid enheten som lades ut på Internet i november har lett till anklagelser om både  forskningsfusk och brott mot  offentlighetsprincipen.

 

Lyssna här.   Läs mer här


Más sobre Klotet besöker det skandalomsusade East-Anglia universitetet.

130: Sälar troligen dödade av båtpropellrar

Ett sextiotal sälar längs den brittiska kusten har hittats döda de senaste två åren. Sälarna är uppskurna  längs kroppen och starka misstankar finns att det är en speciell typ av arbetsbåtar som används vid anläggningsarbeten på sjön som orsakar skadorna.

 

Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre Sälar troligen dödade av båtpropellrar

132: Rika länder köper fattigas mark

Matkrisen och varningarna för effekter av ett varmare klimat sätter sina spår. Nu blir det allt vanligare att länder köper eller hyr jordbruksmark i andra länder för att trygga sin livsmedelsförsörjning i framtiden.

– Under det senaste året har vi blivit medvetna om den snabba utvecklingen att länder köper upp mark för att odla livsmedel till sin befolkning, säger Sue Branford på miljöorganisationen Grain.
 
Läs mer här.


Más sobre Rika länder köper fattigas mark

134: Producera gärna mer el - men bara till dig själv

På Gotland är produktionen av vindkraftsel nu så stor så att överföringskapaciteten till fastlandet snart har nått sin gräns. Den överföringskabel som finns mellan fastlandet och Gotland klarar snart inte av mer el i systemet de dagar vindkraften producerar mer än vad gotlänningarna gör av med. Det här har gjort att det lokala energibolaget, Gotlands energi AB, GEAB , tills nyligen satt stopp för mikroproduktion av el.

 

Lyssna här.    Läs mer här


Más sobre Producera gärna mer el - men bara till dig själv

135: Off grid: De som vill klippa kabeln till elnätet

Allt högre energipriser, en ovilja mot fossil energi, och en oro att vara alltför beroende av gemensamma samhällsystem den dag oljan sinar på allvar, är en del av det som ligger bakom hundratusentals familjers beslut att gå "Off grid". Det handlar om att bli självförsörjande på framförallt el via egna solceller och vindsnurror och en del renar också sitt eget vatten.

Trenden med "Off grid" tog fart för några år sedan i Nordamerika, för att sedan spridas till Europa och nu även Sverige. På bloggar och sociala medier sprids praktisk kunskap om hur man kan kan gå tillväga.
 
Lyssna här.    Läs mer här


Más sobre Off grid: De som vill klippa kabeln till elnätet

136: Kärnkraftsindustrin diskuterar förvaring av atomsopor i Sverige

Trots att det enligt svensk lag är förbjudet att importera använt kärnbränsle för slutförvar i Sverige, så diskuteras möjligheten inom kärnkraftsindustrin i Europa.

En anledning är att Sverige, tillsammans med Finland, är världsledande inom tekniken för slutförvar. Tomas Kåberger, som nyss avgått som generaldirektör för Energimyndigheten, bekräftar att diskussionen pågår även om det inte finns några politiska påtryckningar.

 

Lyssna härLäs mer här


Más sobre Kärnkraftsindustrin diskuterar förvaring av atomsopor i Sverige

137: Kan mikroalger bli framtidens gröna guld?

Kan mikroalger bli en nyckelteknik i övergången till ett fossilfritt samhälle? Det är många som sätter stora förhoppningar till de små mikroorganismerna. Tidigare i våras berättade vi om bioteknikern Fredrika Gullfot som ska göra omega 3 fettsyror ur mikroalger i Simrishamn. Nu startas en pilotanläggning för mikroalsgodling vid ett värmeverk i Umeå. Förhoppningen är att algerna så småningom skall kunna rena såväl vatten som luft och dessutom bli till nya gröna bränslen. Vi träffade mikroalgsforskaren Francesco Gentili på taket till en av Umeås värmeverk.

Lyssna här.     Läs mer här.


Más sobre Kan mikroalger bli framtidens gröna guld?

138: Stockholmarnas avföring göder Aitikgruvan

I snart tio års tid har allt avloppsslam från Sveriges största reningsverk Henriksdal i Stockholm spridits i tjocka lager kring Bolidens gruvor i Norrland för att gräs ska kunna växa på marken som påverkats av gruvbrytningen.
Slamhanteringen går emot Sveriges miljömål att återföra näringsämnet fosfor till åkrarna och innebär enligt flera forskare en övergödningsrisk för sjöar och älvar. Elisabeth Kvarnström som forskat på hur fosfor tas upp av växter i slam, menar att det är alldeles för stora mängder som sprids kring Aitikgruvan.

 

Lyssna här    Läs mer här.


Más sobre Stockholmarnas avföring göder Aitikgruvan

139: Skiffergas - Sveriges nya fossilkälla?

IEA spår att bränsle från naturgas kommer att bli allt viktigare framöver som ersättning för oljan. Särskilt het just nu är den så kallade skiffergasen som USA pumpar upp i allt snabbare takt, och snart kanske också Sverige. I Skåne har oljebolaget Shell redan borrat efter skiffergas på tre platser och protesterna har varit starka bland annat i Tomelilla. Vår reporter Odd Clausen har träffat protesterande boende och Shell.

 

Lyssna här ( från ca 1.59 ) Läs mer här. 


Más sobre Skiffergas - Sveriges nya fossilkälla?

140: Uppvärmda fotbollsplaner är energislukare

Det finns stora möjligheter att minska på energianvändningen i samhället, både för att spara pengar och skona miljön. Särskilt tydligt blir det nu när det är kallt ute och energipriserna rusar i höjden. En bransch där det slösas mycket energi är inom idrotten, att värma upp fotbollsplaner för utomhusspel på vintern är exempel på en verksamhet som kostar oerhört mycket energi och pengar och där man nu har nått smärtgränsen.

 

Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre Uppvärmda fotbollsplaner är energislukare

141: Utrotningshotad fisk till salu

I Feskekörkan i Göteborg strosar folk mellan fiskdiskarna och inhandlar skaldjur och fiskfiléer till kvällens middag. Många av fiskhandlarna här var på fiskauktionen tidigt imorse för att köpa fisk. En av dem är Rickard Fock, som är en av alla fiskhandlare i Göteborg som väljer att sälja pigghaj, trots att den är rödlistad.


Lyssna här    Läs mer här


Más sobre Utrotningshotad fisk till salu

142: "Bättre lova mer grön teknik än mindre utsläpp"

– Givet förväntningarna får man väl säga att mötet var en flipp för EU, vars strategi lyckades fullt ut att man ändå fick en överenskommelse om en färdplan, det säger Björn-Ola Linnéer,professor vid Linköpings unversitet , som länge följt klimatförhandlingarna.

– Men jag är inte optimistisk. Jag tror att vi bygger in samma problem i den nya överenskommelsen som vi haft med Kyotoprotokollet där länder antingen hoppar av, sänker sina ambitioner eller helt enkelt inte uppfyller dem.

Björn- Ola Linnér skulle hellre se en uppgörelse där världens länder lovar att göra investeringar i koldioxidsnål teknik och innovationer.

– Internationella energiorganet (IEA) har ju talat omatt det behövs  upp till 90 miljarder US dollar per år för att nå tvågraders målet. Så det skulle väl kunna va ett gemensamt mål att investera i det.


Lyssna här    Läs mer här


Más sobre "Bättre lova mer grön teknik än mindre utsläpp"

143: Granskning av miljögifter i Haparanda gav Miljöjournalistpriset 2011

Linda Danhall och Lotta Nilsson, journalister på Norrländska Socialdemokraten  fick i måndags motta utmärkelseÅrets miljöjournalister 2011 och enligt nomineringen belönas de för "artikelserien om det finländska företaget Outokumpus  miljöpåverkan i Haparandaregionen och för att systematiskt och envist ha uppdagat den stora, lokala arbetsgivarens nedsmutsning av en bygd.."
Utsläppen av miljöskadliga ämnen från Outokumpu har varit kända ganska länge, men vi undrade vad det var som fick dem att börja gräva djupare i frågan.


Lyssna här   Läs mer här


Más sobre Granskning av miljögifter i Haparanda gav Miljöjournalistpriset 2011

144: Sydafrika

Se vad vi gjort från Sydafrika
 
SRs rapportering från Durbanmötet


Más sobre Sydafrika

145: Klimatforskarna blir allt säkrare på sin sak

? En väckarklocka för mig är den nya kunskapen att koldioxiden vi nu släpper ut inte försvinner på 150 år som IPCC förut ansett. Den kommer att påverka klimatet i tusentals år, säger Michael Tjernström som är professor i meteorologi vid Stockholms Universitet.

Förhoppningarna om att politikerna ska kunna komma överens om ett bindande avtal under klimattoppmötet i Sydafrika är mycket små. Den politiska processen verkar stå still, samtidigt som klimatforskningen går starkt framåt och blir allt säkrare. Den snabba globala uppvärmningen vi ser nu saknar motstycke historiskt och radikalt minskade mänskliga utsläpp måste till om den ökande växthuseffekten ska kunna stoppas vid två grader.
 
Lyssna här  Läs mer här


Más sobre Klimatforskarna blir allt säkrare på sin sak

146: "Dags att mäta koldioxidutsläpp som vi mäter pengar"

Tiden för att rädda klimatet håller på att rinna ut. Enligt FNs klimatpanels senaste stora rapport  har vi bara tre år på oss nu att vända kurvorna för världens växthusgasutsläpp neråt. Och för några veckor sedan varnade det internationella energiorganet IEA för att vi har fem år på oss att ställa om hela världens energisystem -bort från olja och kol och gas över till förnyelsebara energikällor.

Vad ska Sverige göra hemma och i världen för att hejda klimatförändringarna? Det var vår grundfråga när Klotet idag samlade gäster till ett samtal från Klimatforum 2011   där bland andra politiker, forskare och representanter från näringslivet träffades för att diskutera vägen mot ett fossilfritt Sverige 2050.
 
Lyssna här  Läs mer här


Más sobre "Dags att mäta koldioxidutsläpp som vi mäter pengar"

149: Snart är Kilimanjaros snö bortsmält

Södertörnsstudenten Johan Järvestad åkte till Tanzania och afrikas högsta berg Kilimanjaro för att ta reda på hur folk som lever runt berget tänker om att den snöklädda toppen snart är borta. En av dem han mötte var Longbeti Andrea Kezamo. Han har arbetat som guide och bärare på Kilimanjaro i större delen av sitt 82-åriga liv.
– Miljön här i området har ändrats sedan kolonialtiden, säger Longbeti Andrea Kezamo. Tidigare kunde vi förvänta oss regn ungefär 3 gånger på år, nu har det istället inte regnat under 3 år, berättar han.
 
Lyssna här.    Läs mer här.   Titta här.


Más sobre Snart är Kilimanjaros snö bortsmält

150: Svensk nykolonialism eller Tanzanias räddare?

Det här tipset fick vi på vår blogg av en lyssnare/läsare. Nu kommer resultatet!
Det svenska kommunalägda bolaget Sekab vill hyra 100 000-tals hektar mark för sockerrörsodlingar i Tanzania. Av det ska det sen bli etanol som vi svenskar kan tanka miljövänligt med. De lokala bönderna och boskapsherdarna får maka på sig. Miljöorganisationer varnar för att unik natur hotas av de gigantiska plantagerna och att man bara flyttar koldioxidutsläppen till Tanzania. Sekab framhåller att man står för en etisk och uthållig sockerrörsproduktion och att Tanzanierna är mycket förhoppningsfulla inför de svenska satsningarna.
 
Lyssna här.   Läs mer här.


Más sobre Svensk nykolonialism eller Tanzanias räddare?

152: Visst hopp om miljön trots att Bankok brinner

Rödskjortornas ledare verkar ha givit upp ockupationen av centrala Bangkok under protesterna mot den sittande regeringen i Thailand. Samtidigt stacks flera byggnader i centrala Bangkok i brand av missnöjda sympatisörer. Om Thailands bräckliga demokrati tillslut segrar eller om nya militärkupper och ett inbördeskrig står för dörren, är just nu oklart. Men det finns trots allt vissa hoppfulla tecken på att landet så sakteliga är på väg mot ett mer folkligt förankrat styre.

Strax söder om Bangkok i Map Ta Phut ligger ett av världens tio största kemiindustriområden. I december förra året vann den Thailändska miljörörelsen en stor seger här. Ytterligare utbyggnad av industriområdet stoppades då i domstol, efter att de omkringboende drabbats av cancer . Frilansreportern Marcus Hansson har besökt Map Ta Phut.

Lyssna här    Läs mer här.


Más sobre Visst hopp om miljön trots att Bankok brinner

154: Cancerframkallande ämnen i platteven

Det är inte bara den starka växthusgasen kvävetriflourid som används när platteven tillverkas. Den kan också innehålla bromerade flammskyddsmedel och PVC som ger dioxin vid förbränning. Dessutom finns kvicksilver i lysrören på vanliga platt-tv-apparater. Globalt kommer hissnande 220 miljoner tv-apparater att produceras i år, enligt branschbedömare. Följ Klotets reporter Peter Alestigs resa på platt-tv-fabriken...

 

Lyssna här.   Läs mer här


Más sobre Cancerframkallande ämnen i platteven

156: GMO-forskare flyr Tyskland

Det går allt sämre för forskning på genförändrade växter i Tyskland. I år har mer än vart tredje försöksfält trampats sönder av aktivister och nytt är att attackerna har blivit våldsammare. Samtidigt har flera tyska delstater deklarerat att de inte vill ha några GMO-grödor på sina fält. Nu talar forskare om att lämna landet och varnar sina studenter från att specialisera sig på växtgenetik.

 

Lyssna härLäs mer här.


Más sobre GMO-forskare flyr Tyskland

157: Tysk "grön" cement halverar koldioxidutsläppen

Den mycket energikrävande tillverkningen av cement orsakar utsläpp av koldioxid som är dubbelt så stora som den utskällda flygindustrins. Men nu har forskare i Tyskland tagit fram en helt ny teknik för tillverkning av cement, som kan halvera klimatpåverkan.

 

Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre Tysk "grön" cement halverar koldioxidutsläppen

158: Tusentals tyska minikraftverk samarbetar som firrar i ett sillstim

I Tyskland kan tusentals minikraftverk i småhuskällare komma att ersätta kärnkraft och kolkraft. Det är i alla fall den vision som en av dom mindre tyska elproducenterna, Lichtblick , har när de startat sitt jätteprojekt. Och intresset är stort bland konsumenterna.

 

Lyssna här.     Läs mer här.


Más sobre Tusentals tyska minikraftverk samarbetar som firrar i ett sillstim

159: Vattenfall skrotar planerna på demonstrationsanläggning för CCS

Många av de planerade CCS projekten, alltså koldioxidavskiljning vid förbränning av fossila bränslen, ser inte ut att bli av. Något som kan få stora konsekvenser för klimatet eftersom den största delen koldioxid som släpps ut i atmosfären kommer just från fossila förbränningsanläggningar - främst kol. Vattenfall beslutade i veckan att lägga ner sin satsning på en större demonstrationsanläggning i Tyskland, främst på grund av det politiska motstånd som finns mot koldioxidlagring.


Lyssna här   Läs mer här  


Más sobre Vattenfall skrotar planerna på demonstrationsanläggning för CCS

161: "Det var som en belägrad stad"

Det har nu gått över en vecka sedan den stora gruvdammsolyckan då över en halv miljon kubikmeter giftigt slam läckte ut och bokstavligen översvämmade två byar i västra Ungern. Klotet skickade sin reporter Pelle Zettersten till katastrofområdet varifrån han rapporterat för hela Sveriges Radio. Hittills har åtta personer omkommit och fortfarande vårdas femtio personer på sjukhus. Det här är Pelles berättelse.

 

Lyssna här.       Läs mer här.  


Más sobre "Det var som en belägrad stad"

162: Klotet i katastrofdrabbade Ungern

Sedan dammen började läcka i måndags har minst sju människor mist livet. Mängder med djur har också dött i den röda giftsörjan.

Klotets Pelle Zettersten rapporterar för SR. "Utsläppet har nu nått floden Donau och hotar både Ungerns huvudstad Budapest och flera andra europeiska länder. Klotet är på plats i Ungern och  förutom fortlöpande rapporter i Ekot kommer ni att få höra mer i Klotet på onsdag"

 

Lyssna här.      Läs mer här.


Más sobre Klotet i katastrofdrabbade Ungern

163: Experter fruktar fler olyckor- "Det här är bara början"

Tom Arnbom , naturvårdsexpert på Världsnaturfonden och Sven Knutsson , professor i geovetenskap vid Luleå Tekniska Universitet och expert på gruvdammar, är båda överens om att det inte är frågan om - utan när - vi får se en liknande olycka igen.

"Det ligger många gruvmdammar som tickande miljöbomber"
" Det här är bara början" säger Tom Arnbom,naturvårdsexpert på Världsnaturfonden som förväntar sig att fler gamla avfallsdammar kan börja vittra sönder och får medhåll av Sven Knutsson, professor i geoteknik vid Luleå tekniska universitet och specialist på gruvdammar.
- Jag gör mig inga illusioner alls. Det finns massor av sådana här dammar, som vi inte vet vad de innehåller och som nu börjar bli gamla. Vi kommer att få många överraskningar framöver, säger Sven Knutsson.
 
Lyssna här.   Läs mer här


Más sobre Experter fruktar fler olyckor- "Det här är bara början"

165: Coto: 4 brunnar har torkat ut pga eukalyptusen

– Det började bli ont om vatten vid mitten av 90-talet. Den lilla ån intill gården torkade upp, och alla brunnarna. Det var några år efter de första eukalyptusodlingarna anlades, berättar den uruguayanske jordbrukaren Coto Locahrt och nickar mot randen av träd några hundra meter bort.
– För mig är det här som ett minnesmärke för katastrofen, ett bevis för vad eukalyptusen gör med marken häromkring, säger Coto, och pekar mot plantagerna som svensk-finska skogsjätten Stora Enso äger till hälften.

 

Lyssna här  Läs mer här.


Más sobre Coto: 4 brunnar har torkat ut pga eukalyptusen

167: Kalifornien kör sitt eget klimatrace utan kongressen

Sedan republikanerna fått en starkare ställning i den amerikanska Kongressen efter mellanårsvalet, har det blivit än svårare för president Obama att få igenom några nationella lagar runt koldioxidminskningar eller utsläppshandel. Det verkar inte heller möjligt för USA att skriva på ett bindande globalt utsläppsavtal under de närmaste två åren. På delstatsnivå händer det däremot en del på vissa håll i USA som till exempel i Kalifornien.

 

Lyssna här.   Läs mer här.


Más sobre Kalifornien kör sitt eget klimatrace utan kongressen

168: Oljeutsläppet från Exxon Valdez påverkar människa och natur fortfarande - 20 år senare

Det är nu 1 månad sedan den stora olyckan på plattformen Deepwater Horizon inträffade i den Mexikanska golfen och oljan har börjat leta sig upp på land. Både i det känsliga Mississippideltat och ända bort på Floridas sandstränder. Riktigt hur mycket olja som hittills läckt ut är oklart - i helgen berättade amerikanska undervattensforskare att de upptäckt enorma undervattensfält av olja   som driver omkring under vattenytan - det största var DÅ 16 kilometer långt och 1,6 kilometer brett. Och oljan kommer att pumpa ut i ännu flera månader...

 

Lyssna här.    Läs mer här.


Más sobre Oljeutsläppet från Exxon Valdez påverkar människa och natur fortfarande - 20 år senare

169: Boende hittar utsläpp som myndigheterna missar

Luftföroreningarna i många amerikanska innerstäder kan vara betydligt värre än man tidigare trott, enligt en studie från Los Angeles. Genom att prata med de som faktiskt bor i olika områden har forskarna upptäckt och kartlagt betydligt fler utsläppskällor, än de som redovisas i offentliga databaser. Det här borde även testas i Sverige anser Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet.

 

Lyssna här  Läs mer här


Más sobre Boende hittar utsläpp som myndigheterna missar

170: Utvinning av skiffergas ifrågasätts

I takt med att världens reserver av råolja minskar ökar ansträngningarna att hitta alternativa energikällor. I USA håller fossil skiffergas på att bli en stor bransch. Där finns redan omkring en halv miljon borrhål. Men samtidigt växer kritiken mot utvinningen sedan människor fått hälsobesvär, bland annat de kemikalier som används.
 
Lyssna här  Läs mer här


Más sobre Utvinning av skiffergas ifrågasätts

171: Statlig rea på bensin ger ökade klimatutsläpp

Trots uppmärksamheten kring de fossila bränslenas negativa påverkan på klimatet så ger världens länder ännu enorma subventioner till just fossila bränslen. Över 400 miljarder dollar (rättelse valuta) var siffran under 2010 och det är sex gånger så mycket som stödet till förnyelsebara energikällor. Men ett land som nu den 1 januari slutade med subventionerna är Nigeria. Där har bensinpriset fördubblats med våldsamma demonstrationer som följd.

Lyssna här   Läs mer här


Más sobre Statlig rea på bensin ger ökade klimatutsläpp

172: Världen gav sex gånger mer subventioner till olja, kol och gas 2010 än till förnyelsebar energi

Samtidigt som världens länder samlas på klimattoppmöten och diskuterar utsläppshandel, koldioxidskatter och gemensamma mål för att sänka de globala växthusgasutsläppen betalar länderna ut enorma summor i ekonomiskt stöd till produktion och konsumtion av olja, kol och gas. Enligt internationella energiorganet IEA (pdf) var summan 2010 uppe i 409 miljarder dollar eller sex gånger så mycket som satsas på förnyelsebara energikällor. Nu höjs alltfler röster nationellt och på internationell nivå inom bla EU, FN och G-20 för att de offentliga subventionerna måste bort.

– De är dyra att upprätthålla för såväl stater som skattebetalare och konsumenter. Dessutom ökar de utsläppen av växthusgaser.

Det säger Helen Mountford på OECD (pdf) som räknat ut att om G-20 länderna tog bort alla sina fossilsubventioner, skulle det kunna minska de globala växthusgasutsläppen med tio procent till 2050.


Lyssna här    Läs mer här


Más sobre Världen gav sex gånger mer subventioner till olja, kol och gas 2010 än till förnyelsebar energi

Comentarios

comments powered by Disqus