Vetenskapsradions Miljöprogram i P1 och på webben
0: Härifrån sänder Klotet Ver detalle |
1: Antarktis Ver detalle |
2: Miljöministrar i klimatskola på Antarktis. Ver detalle |
3: Argentina Ver detalle |
4: Bekämpningsmedlet glyfosats hälsoeffekt granskas Ver detalle |
5: Arktis (norr om polcirkeln) Ver detalle |
6: Hur mycket kommer havsytan att stiga de närmaste 100 åren? Ver detalle |
7: Australien Ver detalle |
8: Extrema hagelstormar kort avbrott Ver detalle |
9: Bangladesh Ver detalle |
10: Dr Rita Colwell får Vattenpriset Ver detalle |
11: Belgien Ver detalle |
12: Torsdag är grönsaksdag i Gent Ver detalle |
13: Bolivia Ver detalle |
14: Brasilien Ver detalle |
15: Skövlingen ökar i Amazonas igen Ver detalle |
16: Burkina Faso Ver detalle |
17: Bessemergymnasiets elever installerar begagnade datorer i Burkina Faso Ver detalle |
18: Colombia Ver detalle |
19: Ekologiskt kaffe ger mer giftfri odling Ver detalle |
20: Cuba Ver detalle |
21: Danmark Ver detalle |
22: Köpenhamn bygger ett nät av supercykelbanor Ver detalle |
23: På besök i bränslecellsfabriken Ver detalle |
24: Middelfart kan lära Europa energieffektivisera Ver detalle |
25: Estland Ver detalle |
26: Kan oljeskiffer ersätta den sinande råoljan ? Ver detalle |
27: 50 000 personer städade upp Estland Ver detalle |
28: Etiopien Ver detalle |
29: Sjöar torkar ut i Etiopien Ver detalle |
30: Rika länder köper fattigas mark Ver detalle |
31: Filippinerna Ver detalle |
32: Smokey Mountain-ett svenskfinansierat föredöme Ver detalle |
33: Finland Ver detalle |
34: Nobelpristagare kräver:1000 miljarder $ till grön energi Ver detalle |
35: Frankrike Ver detalle |
36: Avfallet kärnkraftens mardröm Ver detalle |
37: Home vill engagera oss genom världens skönhet Ver detalle |
38: Ovanligt många virusspridande myggor i Europa 2010 Ver detalle |
39: Strängt franskt strandskydd - modell för hela Europa? Ver detalle |
40: Ghana Ver detalle |
41: Platt-tv:n - en återvinnares mardröm Ver detalle |
42: Vart tar svenskt dataskrot vägen? Ver detalle |
43: Grönland Ver detalle |
44: Grönländsk värmebölja lockar nya fiskarter Ver detalle |
45: Varmare Grönland gillas av fisk från Europa - men räkfabrikören våndas Ver detalle |
46: Haiti Ver detalle |
47: Hur bygger man hållbart ur ruinerna? Ver detalle |
48: Träkolsanvändning hinder för miljövänligt Haiti Ver detalle |
49: Holland Ver detalle |
50: Cykla på solceller Ver detalle |
51: Krypkörande bilar och cykelpsykologi i Amsterdam Ver detalle |
52: Indien Ver detalle |
53: "Indien och Kina kan bli våra bästa klimatpartners" Ver detalle |
54: Spelet kring klimattoppmötet Ver detalle |
55: Smältande Himalaya drabbar Indus värst Ver detalle |
56: Israel Ver detalle |
57: Batteribyte för elbilar i Danmark och Israel Ver detalle |
58: Italien Ver detalle |
59: "Miljöproblemen beror på maffian" Ver detalle |
60: Avgaser dödar fler än trafiken Ver detalle |
61: Japan Ver detalle |
62: Militanta aktivister vill stoppa jakten på vikval Ver detalle |
63: Japans anti-kärnkraftsrörelse har vind i seglen Ver detalle |
64: Kambodja Ver detalle |
65: Rika länder köper fattigas mark Ver detalle |
66: Kanada Ver detalle |
67: Sopbråk under vinter OS Ver detalle |
68: Statoil fortsätter med oljesand i Kanada Ver detalle |
69: Kenya Ver detalle |
70: Regnen har kommit nu, men boskapen är ju redan död Ver detalle |
71: Svensk vattenrening testas i Kenya Ver detalle |
72: Kina Ver detalle |
73: Världens omättliga gummitörst Ver detalle |
74: På väg med Pekings enda elbusslinje Ver detalle |
75: Torkan i Kina - den värsta på 100 år Ver detalle |
76: Caofeidian - en svenskritad ekostad i Kina Ver detalle |
77: "Gemensamt klimatansvar, men på olika sätt" Ver detalle |
78: Kung Sol vill inte ha statligt stöd till solföretag Ver detalle |
79: Kongo-Kinhasa Ver detalle |
80: Fortsatt förbud mot elfenbenshandel Ver detalle |
81: Madagaskar Ver detalle |
82: Madagaskars regnskog skövlas efter vårens politiska oroligheter Ver detalle |
83: Rika länder köper fattigas mark Ver detalle |
84: Maldiverna Ver detalle |
85: "Maldivernas invånare måste tänka utanför boxen för att rädda sitt örike" Ver detalle |
86: Ett paradis av sopor Ver detalle |
87: Mexico Ver detalle |
88: Kan klimatförhandlingarna överleva ett nytt fiasko i Cancun? Ver detalle |
89: Nicaragua Ver detalle |
90: Mindre bekämpningsmedel av ekokaffe men det behövs mer forskning om andra miljöeffekter Ver detalle |
91: Bananas! Ver detalle |
92: Nigeria Ver detalle |
93: Norge Ver detalle |
94: En lampa i Skåne sätter på ett kraftverk i Nordnorge. Ver detalle |
95: Statoil i blåsväder. Kämpar med instabil plattform och polisanmäls för giftläckor Ver detalle |
96: RAdiodokumentär om Svalbard Ver detalle |
97: Katastrof i Norge för alkfåglarna Ver detalle |
98: Tankern som exploderade Ver detalle |
99: Norge kräver stopp för fiskdumpning i Skagerrak Ver detalle |
100: Ombord på det norska forskningsfartyget GO Sars Ver detalle |
101: Pakistan Ver detalle |
102: Sommaren 2010: vanligt oväder eller tecken på en global uppvärmning? Ver detalle |
103: Peru Ver detalle |
104: När Perus indianer protesterade Ver detalle |
105: Peru - förlorare när klimatet förändras Ver detalle |
106: Polen Ver detalle |
107: Polen hotas med miljonböter av EU för sopproblem Ver detalle |
108: Ryssland Ver detalle |
109: Sista striden om motorvägsbygget i Moskva har börjat Ver detalle |
110: Kritik mot Ikeas avverkning i ryska Karelen Ver detalle |
111: Invånarna i Jakutsk oroas över varmare klimat i permafrostens land Ver detalle |
112: Har Putin köpt ryska WWFs tystnad? Ver detalle |
113: Naturgasen ska förvandla Teriberka till paradis Ver detalle |
114: Ryska miljöbovar bort från svarta listan - Monchegorsk Ver detalle |
115: Ryska miljöbovar bort från svarta listan-Murmansk Ver detalle |
116: Saudiarabien Ver detalle |
117: Slut på billig olja Ver detalle |
118: Schweiz Ver detalle |
119: "IPCCs hjärta liknar mest ett underbemannat kontor" Ver detalle |
120: IPCC satsar nobelpengarna på forskning Ver detalle |
121: Spanien Ver detalle |
122: Spansk vindkraft slår nya rekord - gav mer än hälften av landets el Ver detalle |
123: Vem f-n vill äta maneter? Ver detalle |
124: På besök hos EU:s storfiskare i Vigo Ver detalle |
125: Storbritannien Ver detalle |
126: Britter testar teknik för att kyla jorden Ver detalle |
127: Stor potential för våg och tidvattenkraft Ver detalle |
128: Gröna städer över hela världen nätverkar för miljön. Ver detalle |
129: Klotet besöker det skandalomsusade East-Anglia universitetet. Ver detalle |
130: Sälar troligen dödade av båtpropellrar Ver detalle |
131: Sudan Ver detalle |
132: Rika länder köper fattigas mark Ver detalle |
133: Sverige Ver detalle |
134: Producera gärna mer el - men bara till dig själv Ver detalle |
135: Off grid: De som vill klippa kabeln till elnätet Ver detalle |
136: Kärnkraftsindustrin diskuterar förvaring av atomsopor i Sverige Ver detalle |
137: Kan mikroalger bli framtidens gröna guld? Ver detalle |
138: Stockholmarnas avföring göder Aitikgruvan Ver detalle |
139: Skiffergas - Sveriges nya fossilkälla? Ver detalle |
140: Uppvärmda fotbollsplaner är energislukare Ver detalle |
141: Utrotningshotad fisk till salu Ver detalle |
142: "Bättre lova mer grön teknik än mindre utsläpp" Ver detalle |
143: Granskning av miljögifter i Haparanda gav Miljöjournalistpriset 2011 Ver detalle |
144: Sydafrika Ver detalle |
145: Klimatforskarna blir allt säkrare på sin sak Ver detalle |
146: "Dags att mäta koldioxidutsläpp som vi mäter pengar" Ver detalle |
147: Sydkorea Ver detalle |
148: Tanzania Ver detalle |
149: Snart är Kilimanjaros snö bortsmält Ver detalle |
150: Svensk nykolonialism eller Tanzanias räddare? Ver detalle |
151: Thailand Ver detalle |
152: Visst hopp om miljön trots att Bankok brinner Ver detalle |
153: Tjeckien Ver detalle |
154: Cancerframkallande ämnen i platteven Ver detalle |
155: Tyskland Ver detalle |
156: GMO-forskare flyr Tyskland Ver detalle |
157: Tysk "grön" cement halverar koldioxidutsläppen Ver detalle |
158: Tusentals tyska minikraftverk samarbetar som firrar i ett sillstim Ver detalle |
159: Vattenfall skrotar planerna på demonstrationsanläggning för CCS Ver detalle |
160: Ungern Ver detalle |
161: "Det var som en belägrad stad" Ver detalle |
162: Klotet i katastrofdrabbade Ungern Ver detalle |
163: Experter fruktar fler olyckor- "Det här är bara början" Ver detalle |
164: Uruguay Ver detalle |
165: Coto: 4 brunnar har torkat ut pga eukalyptusen Ver detalle |
166: USA Ver detalle |
167: Kalifornien kör sitt eget klimatrace utan kongressen Ver detalle |
168: Oljeutsläppet från Exxon Valdez påverkar människa och natur fortfarande - 20 år senare Ver detalle |
169: Boende hittar utsläpp som myndigheterna missar Ver detalle |
170: Utvinning av skiffergas ifrågasätts Ver detalle |
171: Statlig rea på bensin ger ökade klimatutsläpp Ver detalle |
172: Världen gav sex gånger mer subventioner till olja, kol och gas 2010 än till förnyelsebar energi Ver detalle |
De senaste åren har odlingar med genmodifierade grödor växt explosionsartat i USA och flera länder i Sydamerika. Med det har också användningen av glyfosat, ett bekämpningsmedel som sprutas på bland annat GMO-odlingar, rusat i höjden.
Glyfosat har hittills ansetts mindre giftigt för bland annat växt- och djurliv än alternativen, men det här ämnet håller just nu på att utvärderas i en mångårig process av USA:s och Kanadas myndigheter. Det finns vissa studier som pekar på att glyfosat kan vara giftigare än man tidigare trott och röster från miljörörelsen varnar för hälsorisker på grund av överanvändning.
Vissa forskare som James Hansen på NASA talar om upp mot fem meter, IPCCs fjärde rapport pekar mot 20-60 centimeter. Ligger sanningen däremellan? Faktum är att vi har ingen aning hävdar David Holland som är chef för Center for Atmosphere Ocean Science vid New York University och som varit på plats på Grönland och Antarktis för att mäta issmältningen.
I Australien publicerades för ett par veckor sedan en statlig rapport som visar att hela landet blivit varmare och att det regnar allt mindre sedan 50 år tillbaka i landets torraste delar. Samtidigt drabbades Perth i den allra torraste, sydvästra delen av landet av den värsta stormen på sexton år med vindstyrkor på upp till 120 km/h och hagel stora som golfbollar.
–Vädret har helt klart blivit mer extremt under den tid vi bott här, säger Johan Lidberg, boende i Perth sedan 12 år som fick rycka ut och rädda sitt hus undan vattenmassorna.
Idag är det världsvattendagen och då delades Stockholm Water Prize ut, ett pris på 150 000 amerikanska dollar. Det gick till den 76-åriga amerikanska professorn Rita Colwell vid universitetet i Maryland och Johns Hopkins universitetet. Hon får priset för sina banbrytande insatser när det gäller att förebygga kolera. En sjukdom som har ihjäl runt 120 000 människor per år och smittar någonstans mellan tre och fem miljoner människor. Klotet har pratat med pristagaren...
Det varit rätt positiva tongångar under senare år om Amazonas. Förra sommaren kom en rapport från brittiska Chatham House (pdf) som visade att den illegala avverkningen i den brasilianska regnskogen hade minskat dramatiskt under det senaste årtiondet. Men i våras kom nya rapporter om att avskogningen i Amazonas ökar igen. En viktig förklaring till både upp- och nedgång handlar om prisförändringar för kött och sojabönor. När vi köper mer Brasiliansk biff, så ökar också avskogningen.
Kommer du ihåg eleverna från Sandviken som samlade in kommunens gamla överblivna datorer för att ge dem ett andra liv i Burkina Faso? Vi skrev om projektet på Bessemersgymnasiets elprogram i november och lovade återkomma om de fick ihop pengarna till biljetten. Det fick de!
Att köpa ekologiskt märkt kaffe ger verkligen effekt på kaffefälten. Det visar en ny studie av drygt 230 kaffebönder i Colombia som kraftigt minskat sin användning av konstgödsel och växtgifter sen de blev ekocertifierade enligt den amerikanske forskaren Allen Blackman på det oberoende forskningsinstitutet Resources for the Future.
Maj-Britt Køppen Andersen, projektledare för supercykelprojektet berättar mer
– Jag hörde för ett tag sen att Vattenfall var tvungna att släppa förbi en massa vatten i sina magasin för att de inte kunde använda det på något sätt. Tänk om man kunde ta till vara den här elektriciteten som är nästan gratis och spara energin i form av koldioxidneutrala bränslen med hjälp av bränsleceller. Men den forskningen finns inte i Sverige i samma omfattning som i Danmark där det är större nätverk och samarbete mellan industri och universitet, säger Peter Blennow. Han är en av alla svenska bränslecellsforskare på Risölaboratoriet på Danmarks Tekniska universitet och pendlar från Skåne till Roskilde dagligen.
Danska Middelfart på Fyn har vunnit flera priser för sitt arbete med renovering och energieffektivisering. Ett arbete som tagit två år att implementera och som enligt planerna ska minska kommunens energianvändning med minst tjugo procent. Vinsterna från energibesparingen används samtidigt till att renovera eftersatta fastigheter.
-- It's a win-win situation
säger kommunens klimatchef, Morten Westergaard som tror att vi inom några år kommer att få se många liknande projekt inom EU.
Lyssna här. Läs mer här
De kända reserverna av lättåtkomlig råolja blir allt mindre. Industrin ser sig nu om efter andra sätt att få fram fossil olja. För i takt med att oljepriserna stiger så blir det också lönsamt att ta fram olja från andra råvaror. I Estland har man gjort det här länge och byggt upp en unik industri som inte finns någon annanstans i världen. Det handlar om en bergart som kallas för oljeskiffer och som esterna både eldar direkt för att framställa el och värme, men också processar på ett särskilt sätt för att få fram olja. Men oljeskifferbrytningen ger stora miljökonsekvenser, inte minst landskapsmässiga då en hektar mark varje dag används för den storskaliga brytningen.
När sopor och skräp i den estländska naturen blev ett allt större problem så fick några privatpersoner nog. De bildade ett nätverk med ambitionen att städa upp Estland på en enda dag och sju månader senare var 50 000 personer ute och plockade skräp. Nätverket kallar sig "Let´s do it Estonia!" och har spritt sig via en film på Youtube till 12 länder, bland andra Slovenien, Italien, Portugal och så långt bort som Brasilien och Indien.
Etiopien är hårt drabbat av klimatförändringar, som utbredd torka och kraftiga regn. Till en del kan klimatförändringarna förklaras av den höjda havstemperaturen, men en stor del av problemen är också orsakade av människans påverkan på miljön. Lake Awasa i södra Etiopien är en av flera sjöar vars vattennivå har sjunikt, och som riskerar att försvinna.
Matkrisen och varningarna för effekter av ett varmare klimat sätter sina spår. Nu blir det allt vanligare att länder köper eller hyr jordbruksmark i andra länder för att trygga sin livsmedelsförsörjning i framtiden.
I Filippinernas huvudstad Manila med 10 miljoner invånare produceras tusentals ton sopor dagligen och det mesta körs till någon av sex tippar där sopletarna bor. Här går barnen runt barfota bland kanyler och andas in giftig rök och tungmetallare under "återvinningen". Men det finns också hopp, där svenska biståndspengar gett en miljövänlig sopstation.
Förra året var ett riktigt myggår på flera ställen i Europa. Särskilt expansionen av myggsorter som är mycket bra på att bära och föra vidare virus mellan människor, fick forskare och smittskyddsspecialister att skärpa uppmärksamheten. En av dem är den så kallade tigermyggan som fått sitt namn av sina randiga ben. Den lever gärna i städer där det finns mycket människor och kan med ett enkelt stick sprida virussjukdomar som Denguefeber och Chikungunya..
Många av oss drömmer kanske om soliga medelhavsstränder dessa dagar. Spaniens soldränkta kuststräckor till exempel har förgyllt otaliga svenska turisters vintersemestrar. Men hur ser det egentligen ut på de där stränderna? Det är ju inte helt ovanligt att allt det vackra vid havet å strandpromenaden döljs av flerdubbla rader höga lägenhetskomplex - om man inte lyckats får rum med havsutsikt.
Även i Frankrike byggdes en del såna betongkomplex på 1960- och 1970 talet innan den stränga franska strandskyddslagen, en av de tuffaste i hela Europa, antogs.
Hittills har franska staten köpt upp 12 procent av den franska kusträckan på 342 mil. Men många anser att det inte räcker. Enligt ett statligt projekt skulle så mycket som 1/3 av den franska kusten kunna skyddas inom 20 år.
Klotet fortsätter titta på hur vår växande konsumtion av elprodukter påverkar omvärlden (sänds 16/6). Vi svenskar köper hundratusentals nya platt-tv-apparater varje år. Konsumtionen stannade visserligen upp något under första kvartalet 2010 visar ny statistik , men har troligen skjutit fart igen inför fotbolls-VM. Förra året slängde genomsnittssvensken 16 kilo elskrot. En hel del av det var platt-tvapparater, som fortfarande fungerar...
Havstemperaturen runt Grönlands kuster har stigit kraftigt under senare år. Det har fått ett flertal fiskar som är vanlig i norra Europas varmare kustvatten att dyka upp runt den stora ön i väster. Det visar en sammanställning som gjorts av forskare på Grönlands naturinstitut.
Vattnen runt Grönland har blivit allt varmare de senaste åren och det påverkar livet i havet, och fisket som är Grönlands viktigaste exportnäring genomgår stora förändringar. Samtidigt dyker det upp nya fiskar i fångstredskapen, fiskar som annars är vanliga i Nordeuropas varmare kustvatten.
På söndag är det presidentval på Haiti samtidigt som koleraepidemin sprider sig över landet. Koleran har enligt de senaste officiella siffrorna skördat drygt 1400 dödsoffer och FN varnar nu för att hundratusentals människor kommer att smittas. Häromveckan svepte en cyklon in över den drabbade ön och fortfarande är minst en miljon människor hemlösa och bor i flyktingläger efter den stora jordbävningskatastrofen i januari i år där omkring en kvarts miljon människor dog när husen rasade samman.
Mängder av biståndsorganisationer och frivilligarbetare försöker nu hjälpa Haitierna att återuppbygga samhällen på ett mer hållbart sätt som ska kunna stå emot kommande naturkatastrofer. Frilansjournalisten Gunilla Kinn har besökt Port-au-Prince, där hon bland andra träffade den 39-åriga Aline Despeines, som blev hemlös efter jordbävningen och förlorade allt hon ägde.
Ett av de riktigt stora miljöproblemen i Haiti är att man huggit ner nästan all naturlig skog för att använda till byggmaterial och träkol. Träkol är den allra vanligaste energikällan som används av hela 90% av befolkningen, framförallt vid matlagning. Därför är kolanvändningen en av de allra viktigaste sakerna att hitta ersättning för om man ska kunna bygga upp ett hållbart Haiti efter jordbävningskatastrofen. Det säger Thomas Palo, professor i zooekologi vid Mittuniversitetet och expert på miljövänliga hjälpinsatser. Själv förordar han försök med biogasproduktion på den hårt drabbade ön.
Holländska forskare håller på att utveckla en ny sorts väg som ska kunna finansiera sig själv - genom att man säljer elektricitet som produceras i solceller under vägytan. Nästa år ska man sätta upp en pilotanläggning i form av en cykelbana.
Pascal van den Noort är Amsterdambo och chef för organisationen Velo Mondial som jobbar för hållbara transporter i världens städer, och särskilt då cykling. Han berättar att Amsterdamborna knappast fattar hur bra deras stad är för cyklister
Hans Rosling har blivit en svensk världskändis på nätet tack vare sin förmåga att presentera torr statistik om olika aspekter av hållbar utveckling med smittande entusiasm och effektiv pedagogik.
Vad var det som hände egentligen på klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 när USA gjorde upp med Kina, Indien, Sydafrika och Brasilien bakom ryggen på EU om ett eget avtal. I en ny forskningsrapport som presenteras idag av Stockholm Enivironment Institute ges en helt annan bild än den som hittills framkommit.
Himalayas glaciärer håller på att smälta som en effekt av klimatförändringen. Det hotar vatten- och livsmedelsförsörjningen för många miljoner människor. Men effekterna blir väldigt olika vid olika floder nedanför bergskedjan, visar en ny studie.
Danmark och Israel blir de första länderna i världen med ett landsomfattande nät av batteribytesstationer för elbilar. Tanken är att det ska gå att ta elbilen även på en långtur framöver och bara behöva åka in var femtonde mil till en station och få ett nyladdat batteri på under fem minuter.
Vi på Klotet åt lunch nyss här i Turin med Åke Malm, Italien korrespondent baserad i Rom under 5 decennier med ständiga rapporter i Sveriges Radio och TV och tidningar. Vi frågade förstås om hans syn på miljösituationen i Italien och han svarade då:
-- Miljöproblemen i Italien beror i stort sett på maffian.
Många epidemiologiska studier pekar på samma sak - fler dör av att andas in bilarnas avgaser, än att bli påkörda. Partiklarna i stadsluften orsakar hjärt-kärlsjukdom, obstruktiv lungsjukdom, astma och cancer. En av de värsta ställena i Europa när det gäller hälsovådliga luftpartiklar är Turin i Italien. Nivåerna i Turinluften är fyra gånger högre än i Stockholm och har överskridit EUs gränsvärden 59 dagar hittills i år och EU-kommissionen kräver nu kraftfulla åtgärder. Vi på Klotet åkte dit för att supa in atmosfären;.)
Japanska fiskerimyndigheten vill även i år i vetenskapligt syfte fånga nästan tusen vikvalar i Antarktis. Men den USA baserade miljö- och djurrättsorganisationen Sea Shepherd vill rädda djuren i reservatet till varje pris.
"Drums of fury" - ilskans trummor dånar när anti-kärnkraftsdemonstranter marscherar genom Tokyos Shibuya-distrikt.
– Jag hatar kärnkraft, och nu är folk ännu argare, säger en av organisatörerna bakom demonstrationen, konstnären Misao Redwolf. Målet nu, efter Fukushima-haveriet, är att stoppa alla kärnkraftverk i Japan.
Misao Redwolf hade räknat med 3-400 deltagare i dagens marsch, i stället kom runt 1.000. Nu känner hon att kärnkraftsmotståndarna har vind i seglen.
Matkrisen och varningarna för effekter av ett varmare klimat sätter sina spår. Nu blir det allt vanligare att länder köper eller hyr jordbruksmark i andra länder för att trygga sin livsmedelsförsörjning i framtiden.
Arrangörerna av vinter-OS i Vancouver har haft som målsättning att det ska bli de miljövänligaste olympiska spelen hittills, men bråk om sophanteringen har kastat en skugga över planerna. Kanadensarna slänger flera hundra kilo mer sopor per person och år än vi svenskar och det mesta hamnar på tippen. Men nu har de ursprungliga kanadensarna sagt ifrån, rapporterar anders Ask från OS-staden.
För ett år sedan vann den svenska uppfinnaren och konstnären Petra Wadström Skapapriset och 400 000 kronor för sin bärbara vattenrenare Solvatten som framförallt är tänkt att användas i u-länder.
Nu har Solvatten testats i Nepal och Kenya med stöd av Vinnova. Petra Wadström kom nyss till baka från en resa till Bungoma distric i västra Kenya där Solvatten används av ett fyrtiotal familjer. Och resultaten hittills har enligt tillverkarna själva varit över för väntan.
Kina är världens största bildäckstillverkare, och i Yunnan i sydvästra delen av landet växer mil efter mil med enorma gummiträdsplantager. Sen 2003 har hälften av regnskogen försvunnit. Den räknas som en av världens hotspots när det gäller biologisk mångfald, med hälften av Kinas djur och växtarter som tigrar, röda pandor och asiatiska elefanter till exempel. Frilansreportern Staffan Forssell har varit på plats för att se hur gummitörsten påverkat miljön i Yunnan.
Kina har både världens största utsläpp av koldioxid och världens snabbaste tillväxt inom alternativ energiproduktion. Batterier till eldrivna fordon spås vara en framtidsbransch för kinesiska företag, och det finns förhoppningar om att den kinesiska massindustrin ska sänka kostnaderna på förnyelsebar energi. Men att komma bort från kolkraften kommer att ta mycket lång tid för Kina, trots alla grönskimrande satsningar.
Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg tog Pekings enda elbusslinje genom stan.
Miljö och naturvårdsintressena världen runt applåderar beslutet att inte göra det lättare för Tanzania och Zambia att sälja elfenben från elefanter. På det pågående FN mötet i Qatar om handel med utrotningshotade djur beslutade deltagarna att den afrikanska elefanten fortfarande ska betraktas som utrotningshotad.
Vem skyddar naturen när samhället faller ihop? I länder som Rwanda och Kongo slaktades de utrotningshotade bergsgorillorna när parkvakterna flydde undan inbördeskriget. Senaste exemplet kommer från Madagskar där vårens statskupp öppnat fältet för ligor som hugger ned värdefull regnskog i nationalparker och tjuvjägare som tillfångatar lemurer. Frilansreportern Magnus Bellander har besökt Madagaskar, ön med tusentals arter som inte finns någon annanstans på jorden.
Idag mottar Maldivernas president Mohamed Nasheed det sjätte Anna Lindh-priset "för Maldivernas stora ansträngningar att sätta människor och deras mänskliga rättigheter i centrum i debatten kring klimatförändringarna"
I morse kunde ni höra Mohamed Nasheed intervjuas av P1 morgons reporter Nils Eriksson. Han berättade då bland annat om hur klimatet förändrats i öriket. "Vinden blåser inte som den ska, monsunregnen är för starka, den tuffa årstiden är för tuff och den milda för mild. Balansen går förlorad."
Världens största ö skapad helt av sopor heter Thilafushi och är den tropiska ögruppen Maldivernas senaste tillskott. Den är 50 hektar stor, växer med en kvadratmeter om dan och började byggas 1992 för att lösa huvudstaden Malés sopproblem.
Det märks en tydlig spänning mellan i-länder, pressade av egna ekonomiska problem, som förväntas betala till länder i tredje världen och de senare som ser klimatfrågan som en fråga om överlevnad.
Vi har hört röster från översvämningarnas Pakistan, och jag talade med en kvinna från Kirgisistan som vill att de smältande glaciärerna i bergen ska diskuteras mer. Andra ser skogsskövlingen som den stora frågan. Ja listan kan bli hur lång som helst.
Igår kunde vi rapportera i vetenskapsradions nyheter att en ekomärkning på kaffe verkar driva på att fler kaffeodlare i Colombia börjat odla utan kemikalier och konstgödsel. Idag har den etiska märkningen fairtrade tänkt samla mer än 500 000 personer till världens största Fair trade fika runt Sverige och imorgon startar ett vetenskapligt möte i Stockholm om effekterna av miljömärkningar.
Mark Sanctuary på Miljöinstitutet IVL och Entwined berättar om forskningen kring kaffemärkningens effekter
Norska Statoil har problem vid en av sina plattformar i Nordsjön, Gullfaks C . I slutet av förra veckan tvingades Statoil evakuera 89 personer från plattformen och stoppa all drift sedan gas börjat läcka upp till plattformen från havsbottnen. Statoil arbetar för närvarande med att stabilisera trycket och har också börjat ta fram en betongpropp för att täta läckan. Företaget meddelar att situationen nu är under kontroll. Men Fredric Hauge, ordförande på Norska miljöorganisationen Bellona tror att det hela är mycket mer riskabelt än Statoil vill erkänna..
– Det har kommit nya siffror i höst från Norge som visar att läget för vissa Nordsjöfåglar är ännu värre än vad som syns i Nordiska Ministerådets utredning. Nästa alla fåglar som häckar i stora kolonier (alkfåglar), som lunnefågel, sillgrissla, tordmule, tobisgrissla, spetsbergsgrissla och tretåig mås har minskat katastrofalt längs norska kusten. Sillgrisslepopulationen har gått ned med över 80 procent och övriga runt 50 procent, säger Ulf Gärdenfors som är vetenskaplig chef på Svenska artdatabanken.
Norsk TV tävlar här på Prix Italia med dokumentären Mitt skip er lastet med... som handlar om hur det norska företaget Vest Tank utan tillstånd renade extremt svavelförorenad fulolja åt det multinationella oljebolaget Trafigura i norska orten Sløvåg.
Efter sex skeppslaster gick allt snett och en tank med den lagrade giftblandningen av svavel, kaustiksoda och bensin exploderade och ortsborna började genast må mycket illa. Norska myndigheter som tull, lots och miljömyndigheter hade ingen koll på vad dessa eller andra fartyg fraktar. Man litar på vad som står på pappren och tar inga prover.
Norge vill stoppa EU-fiskare att slänga oönskad fisk över bord när man fiskar i norskt vatten. Landbygdsministrarna i Sverige, Norge och Danmark har redan tecknat ett avtal om fiskdumpningsförbud i Skagerrak och nu pågår intensiva förhandlingar för att få med EU på tåget, eftersom det krävs att avtalet omvandlas till EU-lag för att det ska bli bindande. Om inte EU går med på detta kan Norge stänga sin fiskezon i Skagerrak i augusti 2012. För svensk del handlar det om 20 procent av räkfisket som försvinner isåfall.
Översvämningar och jordskred i Pakistan, Kina och Nordkorea, värmebölja och skogsbränder i Ryssland och en ovanligt het sommar här hemma i Sverige. Det är nog många som undrar - beror det här extrema vädret på människans klimatpåverkan? Har vi själva medverkat till dessa oväder och värmeböljor?
Sopbergen i Polen växer varje dag och EU stampar irriterat med foten. När landet gick med i unionen 2004 lovade man att andelen avfall som läggs på soptipp skulle dras ner ordentligt till 2010. Men framstegen i Polen går trögt och nu hotar böter från EU. Frilansjournalisten Fanny Härgestam har undersökt varför Polen inte uppfyllt sina soplöften.
I Moskva hårdnar nu striden om den täta ekskogen norr om staden. I höstas berättade vi här i Klotet om hur Rysslands president tillfälligt stoppat det motorvägsbygge som hotar skogen. Men på senare tid har miljöaktivisterna i Moskvaförorten Chimki arbetat i motvind efter att en expertkommission slagit fast att motorvägen ändå borde dras genom skogen. Frågan har blivit en symbol för hela den ryska miljörörelsen och dess möjligheter att ta strid med politiker och tjänstemän.
IKEAs skogsföretag Swedwood har fällt flera hundra år gamla träd i ryska Karelen, hävdar flera miljöorganisationer. Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson är mycket kritisk till att Ikea använder virke i sin möbeltillverkning från de ryska urskogarna.
Ett av världens största gasfält, Shtokmanfältet, ligger i Barents hav långt uppe i norr, 65 mil norr om kusten till Kolahalvön, på Rysslands nordvästra kust.
Gasbolaget Shtokman , som ägs av ryska Gazprom, franska Total och norska Statoil, väntas fatta ett slutgiltigt beslut i december eller januari om att investera hundratals miljarder svenska kronor i gasfältet. Gasen ska tas upp ur havet och föras till den lilla ryska fiskebyn Teriberka, där en gasfabrik ska byggas. Nu hoppas invånarna i den fattiga och ödsligt liggande byn att gasen ska förvandla Teriberka till ett paradis.
För första gången så har tre så kallade "Hot Spots", det vill säga områden med kraftig miljöförstöring, strukits från listan med totalt 42 "Hot Spots" i nordvästra Ryssland. Till exempel så har ett avfallsområde med kvicksilverhaltiga ämnen i Murmansk sanerats. Det konstaterades när Sverige i november lämnade över ordförandeskapet för Barentsrådet till Finland. Men 39 mycket förorenade platser finns fortfarande kvar på listan, samtliga i ryska Barents.
Klotet har besökt två av dem uppe på Kolahalvön; Monchegorsk och Murmansk.
Oljetoppen är redan nådd. Peak oil inträffade för 4 år sen erkänner det internationella energiorganet IEA. Mer råolja än världen pumpade upp år 2006 kommer vi aldrig få fram igen. Världens oljetörst ska framöver stillas med stora mängder fulolja från oljesand. Det leder till ännu högre koldioxidutsläpp och en global uppvärmning på 3,5 grader. Samtidigt varnar chefsekonomen Fatih Birol på IEA att de snabbt stigande oljepriserna nu hotar världsekonomins återhämtning.
Ett stenkast från Genevesjön ligger en modern byggnad, med grönblå glasfasad, nio våningar hög. Här är alltså huvudkontoret för den världsomspännande klimatpanelen...
Receptionen har säkerhetsvakt och tre övervakningsskärmar. Jag får skriva in mig och lämna ifrån mig passet.
FNs klimatpanel IPCC har fått kritik för flera fall av felaktiga uppgifter i sin senaste rapport, från 2007. En förklaring till felen kan vara brist på kompetens och vetenskapliga studier i de delar av världen som väntas bli hårdast drabbade av klimatförändringarna. Men IPCC drar nu igång ett stipendieprogram till unga forskare från just sådana länder och där grundplåten är pengarna från 2007 år fredspris .
Spanien tillhör de länder i Europa som sedan slutet av nittiotalet satsar stort på vindkraft. I går natt mellan kl 03.20 och 08.40 slogs ett nytt rekord när kraftverken för första gången producerade mer än hälften av landets elektricitet, det skriver El País idag. Den direkta anledningen var ett oväder i helgen med starka stormvindar som drev på turbinerna.
- Det är en milstolpe som vi är stolta över. Inget annat land av samma storlek har kommit upp i en så hög andel förnyelsebar el hittills, kommenterade Luis Atienza, chef för spanska Red Eléctrica igår.
Igår röstade Japan och 71 andra länder emot förslaget att stoppa handeln med Blåfenad tonfisk under CITES-konventionens partsmöte i Qatar. EU och USA och många marinbiologer anser att den blåfenade tonfisken är starkt utrotningshotad och omedelbart måste skyddas, men Japans sug för lyxsushi blev tydligen för stort. Antagligen spelar det också in att en enda tonfisk kan ge över 1 miljon kronor (rekordet 181 000 USD) på en fiskauktion.
– På 80-talet sågs den sista blåfenade tonfisken i Kattegatt. Sen försvann torsken. Nu fiskar vi havskräftor. Vi arbetar oss nedåt i ekosystemet, men vem f-n vill äta maneter, undrar Jan Isaksson, ansvarig för havsfrågor på Greenpeace.
Djuphavsfisket är hårt ifrågasatt för dess effekter på miljön. Fartyg går med trålar och river upp koraller och förstör havsbotten och numera finns FN-konventioner för att stoppa avarterna av djuphavsfisket. Ändå ger EU stora bidrag till denna näring. Spanien hör till ett av de stora mottagarländerna. Även på plats är djuphavsfisket omtvistat, berättar Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Alice Petrén, som åkte till Vigo i Galicien i nordvästra Spanien.
Nästa månad kommer brittiska forskare pröva en teknik som skulle kunna användas för att kyla av den globala uppvärmningen framöver. Detta blir ett av de första försöken i världen med geoingenjörskonst, men kommer inte påverka klimatet utan är bara ett test.
Potentialen för våg och tidvattenkraft i världen är enorm. Vissa experter inom branchen säger att vågkraften i framtiden kommer bli lika stor som vattenkraften är idag, kanske större. Men tekniken är tämligen ny och fortfarande finns många problem kvar att lösa. Tillexempel så vet man inte så mycket om hur olika kraftverk som rör sig under ytan påverkar djurlivet.
Världens städer får en allt viktigare roll i miljö- och klimatarbetet. Städer över hela världen samarbetar i olika organisationer och nätverk för att lära av och inspirera varandra i arbetet för en hållbar stadsmiljö. Förra veckan hölls den första European Green Capital konferensen i Stockholm med deltagare från 25 länder och 83 europeiska och amerikanska städer.
- Världens framtid beror på om våra städer blir hållbara eller inte. De flesta av jordens invånare bor i städer och det är städerna som gör störst skada på miljön, så vad ska vi dra för slutsats ?
- So, the infamous building is on your left hand side...
Taxichaffören som kör mig till East Anglia universitetet i Norwich pekar genast ut vad han kallar "den ökända byggnaden" när vi kommer in på campusområdet.
Skandalerna kring universitets klimatforskningsenhet är välkända i stan. Innehållet i de tusentals mejl från och till forskare vid enheten som lades ut på Internet i november har lett till anklagelser om både forskningsfusk och brott mot offentlighetsprincipen.
Ett sextiotal sälar längs den brittiska kusten har hittats döda de senaste två åren. Sälarna är uppskurna längs kroppen och starka misstankar finns att det är en speciell typ av arbetsbåtar som används vid anläggningsarbeten på sjön som orsakar skadorna.
Matkrisen och varningarna för effekter av ett varmare klimat sätter sina spår. Nu blir det allt vanligare att länder köper eller hyr jordbruksmark i andra länder för att trygga sin livsmedelsförsörjning i framtiden.
På Gotland är produktionen av vindkraftsel nu så stor så att överföringskapaciteten till fastlandet snart har nått sin gräns. Den överföringskabel som finns mellan fastlandet och Gotland klarar snart inte av mer el i systemet de dagar vindkraften producerar mer än vad gotlänningarna gör av med. Det här har gjort att det lokala energibolaget, Gotlands energi AB, GEAB , tills nyligen satt stopp för mikroproduktion av el.
Allt högre energipriser, en ovilja mot fossil energi, och en oro att vara alltför beroende av gemensamma samhällsystem den dag oljan sinar på allvar, är en del av det som ligger bakom hundratusentals familjers beslut att gå "Off grid". Det handlar om att bli självförsörjande på framförallt el via egna solceller och vindsnurror och en del renar också sitt eget vatten.
Trots att det enligt svensk lag är förbjudet att importera använt kärnbränsle för slutförvar i Sverige, så diskuteras möjligheten inom kärnkraftsindustrin i Europa.
En anledning är att Sverige, tillsammans med Finland, är världsledande inom tekniken för slutförvar. Tomas Kåberger, som nyss avgått som generaldirektör för Energimyndigheten, bekräftar att diskussionen pågår även om det inte finns några politiska påtryckningar.
I snart tio års tid har allt avloppsslam från Sveriges största reningsverk Henriksdal i Stockholm spridits i tjocka lager kring Bolidens gruvor i Norrland för att gräs ska kunna växa på marken som påverkats av gruvbrytningen.
Slamhanteringen går emot Sveriges miljömål att återföra näringsämnet fosfor till åkrarna och innebär enligt flera forskare en övergödningsrisk för sjöar och älvar. Elisabeth Kvarnström som forskat på hur fosfor tas upp av växter i slam, menar att det är alldeles för stora mängder som sprids kring Aitikgruvan.
IEA spår att bränsle från naturgas kommer att bli allt viktigare framöver som ersättning för oljan. Särskilt het just nu är den så kallade skiffergasen som USA pumpar upp i allt snabbare takt, och snart kanske också Sverige. I Skåne har oljebolaget Shell redan borrat efter skiffergas på tre platser och protesterna har varit starka bland annat i Tomelilla. Vår reporter Odd Clausen har träffat protesterande boende och Shell.
Lyssna här ( från ca 1.59 ) Läs mer här.
Det finns stora möjligheter att minska på energianvändningen i samhället, både för att spara pengar och skona miljön. Särskilt tydligt blir det nu när det är kallt ute och energipriserna rusar i höjden. En bransch där det slösas mycket energi är inom idrotten, att värma upp fotbollsplaner för utomhusspel på vintern är exempel på en verksamhet som kostar oerhört mycket energi och pengar och där man nu har nått smärtgränsen.
I Feskekörkan i Göteborg strosar folk mellan fiskdiskarna och inhandlar skaldjur och fiskfiléer till kvällens middag. Många av fiskhandlarna här var på fiskauktionen tidigt imorse för att köpa fisk. En av dem är Rickard Fock, som är en av alla fiskhandlare i Göteborg som väljer att sälja pigghaj, trots att den är rödlistad.
– Givet förväntningarna får man väl säga att mötet var en flipp för EU, vars strategi lyckades fullt ut att man ändå fick en överenskommelse om en färdplan, det säger Björn-Ola Linnéer,professor vid Linköpings unversitet , som länge följt klimatförhandlingarna.
– Men jag är inte optimistisk. Jag tror att vi bygger in samma problem i den nya överenskommelsen som vi haft med Kyotoprotokollet där länder antingen hoppar av, sänker sina ambitioner eller helt enkelt inte uppfyller dem.
Björn- Ola Linnér skulle hellre se en uppgörelse där världens länder lovar att göra investeringar i koldioxidsnål teknik och innovationer.
– Internationella energiorganet (IEA) har ju talat omatt det behövs upp till 90 miljarder US dollar per år för att nå tvågraders målet. Så det skulle väl kunna va ett gemensamt mål att investera i det.
Linda Danhall och Lotta Nilsson, journalister på Norrländska Socialdemokraten fick i måndags motta utmärkelseÅrets miljöjournalister 2011 och enligt nomineringen belönas de för "artikelserien om det finländska företaget Outokumpus miljöpåverkan i Haparandaregionen och för att systematiskt och envist ha uppdagat den stora, lokala arbetsgivarens nedsmutsning av en bygd.."
Utsläppen av miljöskadliga ämnen från Outokumpu har varit kända ganska länge, men vi undrade vad det var som fick dem att börja gräva djupare i frågan.
? En väckarklocka för mig är den nya kunskapen att koldioxiden vi nu släpper ut inte försvinner på 150 år som IPCC förut ansett. Den kommer att påverka klimatet i tusentals år, säger Michael Tjernström som är professor i meteorologi vid Stockholms Universitet.
Tiden för att rädda klimatet håller på att rinna ut. Enligt FNs klimatpanels senaste stora rapport har vi bara tre år på oss nu att vända kurvorna för världens växthusgasutsläpp neråt. Och för några veckor sedan varnade det internationella energiorganet IEA för att vi har fem år på oss att ställa om hela världens energisystem -bort från olja och kol och gas över till förnyelsebara energikällor.
Rödskjortornas ledare verkar ha givit upp ockupationen av centrala Bangkok under protesterna mot den sittande regeringen i Thailand. Samtidigt stacks flera byggnader i centrala Bangkok i brand av missnöjda sympatisörer. Om Thailands bräckliga demokrati tillslut segrar eller om nya militärkupper och ett inbördeskrig står för dörren, är just nu oklart. Men det finns trots allt vissa hoppfulla tecken på att landet så sakteliga är på väg mot ett mer folkligt förankrat styre.
Strax söder om Bangkok i Map Ta Phut ligger ett av världens tio största kemiindustriområden. I december förra året vann den Thailändska miljörörelsen en stor seger här. Ytterligare utbyggnad av industriområdet stoppades då i domstol, efter att de omkringboende drabbats av cancer . Frilansreportern Marcus Hansson har besökt Map Ta Phut.
Det är inte bara den starka växthusgasen kvävetriflourid som används när platteven tillverkas. Den kan också innehålla bromerade flammskyddsmedel och PVC som ger dioxin vid förbränning. Dessutom finns kvicksilver i lysrören på vanliga platt-tv-apparater. Globalt kommer hissnande 220 miljoner tv-apparater att produceras i år, enligt branschbedömare. Följ Klotets reporter Peter Alestigs resa på platt-tv-fabriken...
Det går allt sämre för forskning på genförändrade växter i Tyskland. I år har mer än vart tredje försöksfält trampats sönder av aktivister och nytt är att attackerna har blivit våldsammare. Samtidigt har flera tyska delstater deklarerat att de inte vill ha några GMO-grödor på sina fält. Nu talar forskare om att lämna landet och varnar sina studenter från att specialisera sig på växtgenetik.
Den mycket energikrävande tillverkningen av cement orsakar utsläpp av koldioxid som är dubbelt så stora som den utskällda flygindustrins. Men nu har forskare i Tyskland tagit fram en helt ny teknik för tillverkning av cement, som kan halvera klimatpåverkan.
I Tyskland kan tusentals minikraftverk i småhuskällare komma att ersätta kärnkraft och kolkraft. Det är i alla fall den vision som en av dom mindre tyska elproducenterna, Lichtblick , har när de startat sitt jätteprojekt. Och intresset är stort bland konsumenterna.
Många av de planerade CCS projekten, alltså koldioxidavskiljning vid förbränning av fossila bränslen, ser inte ut att bli av. Något som kan få stora konsekvenser för klimatet eftersom den största delen koldioxid som släpps ut i atmosfären kommer just från fossila förbränningsanläggningar - främst kol. Vattenfall beslutade i veckan att lägga ner sin satsning på en större demonstrationsanläggning i Tyskland, främst på grund av det politiska motstånd som finns mot koldioxidlagring.
Det har nu gått över en vecka sedan den stora gruvdammsolyckan då över en halv miljon kubikmeter giftigt slam läckte ut och bokstavligen översvämmade två byar i västra Ungern. Klotet skickade sin reporter Pelle Zettersten till katastrofområdet varifrån han rapporterat för hela Sveriges Radio. Hittills har åtta personer omkommit och fortfarande vårdas femtio personer på sjukhus. Det här är Pelles berättelse.
Sedan dammen började läcka i måndags har minst sju människor mist livet. Mängder med djur har också dött i den röda giftsörjan.
Klotets Pelle Zettersten rapporterar för SR. "Utsläppet har nu nått floden Donau och hotar både Ungerns huvudstad Budapest och flera andra europeiska länder. Klotet är på plats i Ungern och förutom fortlöpande rapporter i Ekot kommer ni att få höra mer i Klotet på onsdag"
Tom Arnbom , naturvårdsexpert på Världsnaturfonden och Sven Knutsson , professor i geovetenskap vid Luleå Tekniska Universitet och expert på gruvdammar, är båda överens om att det inte är frågan om - utan när - vi får se en liknande olycka igen.
– Det började bli ont om vatten vid mitten av 90-talet. Den lilla ån intill gården torkade upp, och alla brunnarna. Det var några år efter de första eukalyptusodlingarna anlades, berättar den uruguayanske jordbrukaren Coto Locahrt och nickar mot randen av träd några hundra meter bort.
– För mig är det här som ett minnesmärke för katastrofen, ett bevis för vad eukalyptusen gör med marken häromkring, säger Coto, och pekar mot plantagerna som svensk-finska skogsjätten Stora Enso äger till hälften.
Lyssna här Läs mer här.
Sedan republikanerna fått en starkare ställning i den amerikanska Kongressen efter mellanårsvalet, har det blivit än svårare för president Obama att få igenom några nationella lagar runt koldioxidminskningar eller utsläppshandel. Det verkar inte heller möjligt för USA att skriva på ett bindande globalt utsläppsavtal under de närmaste två åren. På delstatsnivå händer det däremot en del på vissa håll i USA som till exempel i Kalifornien.
Det är nu 1 månad sedan den stora olyckan på plattformen Deepwater Horizon inträffade i den Mexikanska golfen och oljan har börjat leta sig upp på land. Både i det känsliga Mississippideltat och ända bort på Floridas sandstränder. Riktigt hur mycket olja som hittills läckt ut är oklart - i helgen berättade amerikanska undervattensforskare att de upptäckt enorma undervattensfält av olja som driver omkring under vattenytan - det största var DÅ 16 kilometer långt och 1,6 kilometer brett. Och oljan kommer att pumpa ut i ännu flera månader...
Luftföroreningarna i många amerikanska innerstäder kan vara betydligt värre än man tidigare trott, enligt en studie från Los Angeles. Genom att prata med de som faktiskt bor i olika områden har forskarna upptäckt och kartlagt betydligt fler utsläppskällor, än de som redovisas i offentliga databaser. Det här borde även testas i Sverige anser Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet.
Samtidigt som världens länder samlas på klimattoppmöten och diskuterar utsläppshandel, koldioxidskatter och gemensamma mål för att sänka de globala växthusgasutsläppen betalar länderna ut enorma summor i ekonomiskt stöd till produktion och konsumtion av olja, kol och gas. Enligt internationella energiorganet IEA (pdf) var summan 2010 uppe i 409 miljarder dollar eller sex gånger så mycket som satsas på förnyelsebara energikällor. Nu höjs alltfler röster nationellt och på internationell nivå inom bla EU, FN och G-20 för att de offentliga subventionerna måste bort.
– De är dyra att upprätthålla för såväl stater som skattebetalare och konsumenter. Dessutom ökar de utsläppen av växthusgaser.
Det säger Helen Mountford på OECD (pdf) som räknat ut att om G-20 länderna tog bort alla sina fossilsubventioner, skulle det kunna minska de globala växthusgasutsläppen med tio procent till 2050.